Polisen ämnar ingripa i hatretorik konsekvent och effektivt oavsett om den gäller våldsam radikalisering, hetsande av hat mot utlänningar eller mobbning i skolan. Polisen vill särskilt skydda barn och ungdomar mot hatpropaganda.
Polisen försöker i första hand ingripa med förebyggande metoder. I brottsutredningen ligger tyngdpunkten på att aktivt avslöja straffbar hatpropaganda på internet och ingripa i sådan verksamhet.
Bland annat dessa åtgärder presenteras i åtgärdsplanen för effektiverad bekämpning av hatretorik som har blivit klar vid Polisstyrelsen.
Termen hatretorik är ett flertydigt begrepp. Hatretorik på internet eller någon annanstans kan uppfylla brottsrekvisitet för ett flertal brott. När hatretoriken uppfyller brottsrekvisitet för ett brott räknas den som ett hatbrott.
Polisen tolererar ingen hatretorik
Ordföranden för arbetsgruppen som utarbetat planen, Timo Kilpeläinen , betonar att man inom polisförvaltningen redan från förut har nolltolerans mot rasistisk och annan hatretorik, hatbrott och våldsamma extrema rörelser. Polisens kunnande i bekämpningen av dessa har utvecklats redan i åratal.
Enligt Kilpeläinen har organiserade extrema rörelsers verksamhet samt mycket våldsam hatpropaganda ökat i Finland.
– Hatretorik och hatbrott är förknippade bland annat med våldsam radikalisering och extremism samt med trygghetskänslan. Hatretorik kan sporra i synnerhet utsatta personer att ansluta sig till våldsam verksamhet. Även personer som är föremål för hatretorik löper större risk att radikaliseras särskilt när de upplever att samhället och myndigheterna inte vidtar tillräckliga åtgärder. I fråga om hatbrott är det inte bara offret som utsätts. Brottet betraktas som ett hot mot den grupp som offret representerar eller antas höra till, säger Kilpeläinen.
Bekämpningen och utredningen av hatretorik centraliseras
I åtgärdsplanen som nu är klar föreslås att det för bekämpning av hatretorik tillsätts en separat grupp där synlig polisverksamhet i sociala medier kombineras med övrig polisverksamhet.
– Gruppen står till förfogande för att upplysa medborgare, myndigheter och andra aktörer i fråga om hatretorik och -brott. Den verkar också som polisens expert i dessa frågor och gör det enkelt för människor att ta kontakt, konstaterar Kilpeläinen.
Det föreslås också att verksamheten centraliseras så att brotten i hela landet utreds vid samma enhet På detta sätt effektiveras utredningen av nätbrott. Dessutom utökas utbildningen som gäller hatbrott och bekämpning av hatbrott.
Den kompletterande utbildningen får en modul om hatbrott
Polisinspektör Måns Enqvist vid Polisstyrelsen berättar att bekämpningen av hatbrott har behandlats förutom i den grundläggande polisutbildningen även på seminarier om mänskliga rättigheter som ordnas årligen.
– Inom polisförvaltningen har den separata fortbildningsmodulen ”att identifiera och möta hatbrott i polisarbetet” planerats och utvecklats. Polisstyrelsen har dessutom ingått ett samförståndsprotokoll med Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE beträffande verkställandet av polisens utbildningsprogram mot hatbrott där hatbrottsutbildare utbildas, berättar Enqvist.
Enligt Enqvist är målet med utbildningen att säkerställa att det på alla nivåer inom polisförvaltningen finns kompetens i bekämpning av hatbrott. Därför förutsätts att representanter för alla polisenheter och alla nivåer deltar i utbildningen.
Nätpoliserna med i bekämpningen av hatretorik
Bekämpningen av hatretorik och -brott kommer att bli en alltmer integrerad del av polisverksamheten på internet.
– Avsikten är inte att den förebyggande polisverksamheten på internet ska begränsa medborgarnas yttrandefrihet utan polisen strävar efter att trygga den allmänna ordningen och säkerheten även i sociala medier, säger Enqvist.
De som skriver straffbara hatinlägg har bland annat som mål att begränsa andras yttrandefrihet. Detta har delvis lett till att till exempel beslutsfattare, tjänstemän, forskare och redaktörer har blivit föremål för systematiska hatkampanjer vars mål är att begränsa en offentlig behandling av och diskussion om olika frågor.
Avsikten är att ta i bruk den effektiverade verksamhetsmodellen i början av 2017. Till dess fortsätter nätpolisverksamheten och bekämpningen av hatbrott med nuvarande resurser och metoder.
Resurserna som ibruktagandet av den nya verksamhetsmodellen kräver kommer att allokeras vid Polisstyrelsen efter att ett slutligt beslut om tilläggsbudgetförslaget för nästa år som inrikesministeriet framlagt har fattats inom den närmaste framtiden.
arbetsgruppens slutrapport om beredningen av åtgärdsplanen för bekämpning av hatretorik och -brott (endast på finska). pdf, 346,3 kB
