Polisen vill rikta myndighetsåtgärder till barn i åldern 11–13 år för att bryta och förebygga brottsspiraler

År 2022 registrerades inom Västra Nylands polisinrättning område 87 rån och 16 grova rån som misstänks ha begåtts av barn och unga under 18 år. Det mest typiska brottet som begås av personer under 18 år är fortfarande snatteri, som polisen registrerade sammanlagt 729 fall av år 2022. Genast på andra plats på listan kommer misshandel, av vilka de fall som hade begåtts av minderåriga uppgick till 512.

Under de senaste åren har rån- och våldsbrotten bland personer under 18 år ökat oroväckande inom Västra Nylands polisinrättnings område. Den växande trenden som började redan före coronapandemin motsvarar förändringen på riksnivå.

− Ungdomar och barn använder våld och gör det ofta i grupp. I vanliga fall finns det en målsägande och många förövare. Förövarna hotar ofta sitt offer, och det är möjligt att många brott inte kommer till föräldrarnas och polisens kännedom, säger kommissarie Hannu Väänänen med ansvar för förebyggande verksamhet.

Vanligtvis känner offret och gärningsmännen till varandra, exempelvis genom sina vänner eller åtminstone sina pseudonymer på sociala medier. Men det finns också flera fall där en okänd person lockats till en plats under förevändning av falsk handel, till exempel försäljning av e-cigaretter. Brotten begås ofta på offentliga platser, t.ex. i närheten av köpcentra, på stationer för kollektivtrafik eller i skolan. Förutom infödda finländare har olika nationaliteter varit representerade bland förövarna och offren.

Brotten åtföljs ofta av förnedring, som tar sig uttryck i fysiska befallningar, offret tvingas att säga nedsättande uttryck eller till exempel slicka skor. Därtill används våld, till exempel genom att slå, sparka, använda olika knivar eller till och med vapen. Dessutom berövas offret ofta egendom, till exempel telefon eller dyrbara skor. I flera fall har hela dådet också filmats och spridits på sociala medier. Ett sorgligt faktum är också att utomstående vuxna inte vågar eller vill ingripa i dessa våldssituationer.

− På inspelningar från övervakningskameror ser man i många fall hur vuxna bara går förbi i sådana situationer, säger kommissarie Hannu Väänänen.

Pengar och uppskattning motiverar till brott

Barn och ungdomar dras till brott på många sätt. En del ungdomar som känner sig marginaliserade kan genom att begå brott få uppskattning i en likasinnad krets. Pengar är också motiverande om familjen till exempel inte kan köpa saker som åldersklassen ser som ett tecken på framgång.

− Så mycket som 10 000 euro kan passera genom barns händer till exempel i samband med handel med elektroniska cigaretter eller narkotika. En del upplever att om det är lätt att tjäna stora pengar behöver man inte satsar på skolan eller på jobbsökning, säger Väänänen utifrån de fall som kommit till polisens kännedom.

Ökningen i statistiken började redan före pandemin

På riksnivå har våldsbrottsligheten bland minderåriga och myndiga tagit olika riktningar under de senaste åtta åren. Sedan 2015 har våldsbrotten bland 18–29-åringar minskat, medan de har ökat bland minderåriga.

Motsvarande förändring syns också i Västra Nyland, och under de senaste åren har den varit betydande. År 2022 ökade antalet brott mot liv och hälsa bland personer under 18 år med 46 procent från året innan. Under samma period ökade egendomsbrotten bland minderåriga med 61 procent.

Även om upphävandet av restriktionerna på grund av coronapandemin kan påverka statistiken förklarar det inte ensamt förändringen. Våldsbrotten bland minderåriga ökade redan före pandemin.

Brottsspiralen kan brytas om myndigheterna kan använda alla medel för ingripande

Enligt kommissarie Väänänen finns det flera lösningar för att förhindra brottsspiralen bland barn och unga och de tråkiga följder de får.

− Myndigheterna måste agera snabbare. I värsta fall upprepar barnen sina dåd under tiden som polisen och andra myndigheter ännu behandla det första brottet. Informationsutbytet mellan myndigheterna bör gå snabbare. En del lagar möjliggör informationsutbyte mellan myndigheter redan nu, men dessa tolkas delvis på olika sätt, anser Väänänen.

När det gäller unga vars illamående tar sig brottsliga uttryck och som inte vill ta emot hjälp behövs enligt polisen restriktiva åtgärder för att få ett omedelbart slut på det skadliga beteendet.

− Till exempel i Västra Nyland talar vi om uppskattningsvis några tiotal ungdomar där ett ingripande skulle ha en positiv effekt på en bredare grupp. Myndigheterna måste identifiera även de mest restriktiva medel som står till buds.

Utmaningen är dock att det till exempel när det gäller barnskyddet och hälsofrågor i anslutning till rusmedel och psykisk ohälsa är svårt att få tillgång till tjänster och att de i en akut situation kan vara fullt belastade. Bristen på resurser och de långa köerna till olika myndigheter syns hos dagens unga när polisen möter dem. Polisen har också sina egna utmaningar med sin förundersökningsprocess. Det måste gå att ge respons när någon gjort fel så fort som möjligt.

De effektivaste åtgärderna bör riktas till personer under 15 år

I de rån som begicks i fjol framträder personer under 15 år tydligt. Kommissarie Väänänen anser därför att uppmärksamhet bör riktas mot dem eller något yngre barn.

− Jag anser att det lönar sig att satsa de effektivaste myndighetsåtgärderna på 11–13-åringarna. Om man inte satsar på dem är hotbilden att det blir svårare att ta sig ur brottsspiralen. Det blir inte bara dyrt utan också verkningslöst.

Om vuxna i tillräckligt god tid kan erbjuda ett meningsfullt alternativ till den brottsliga vägen är chanserna att lyckas större. Väänänen upplever att i de fall då ett barns eller en ungdoms brottsspiral har brutits för en stund och barnet har att göra med myndigheterna, finns det förvånansvärt mycket meningsfulla saker att göra för den unga.

− Studier kan vara en lämplig väg. När ungdomar utöver myndigheternas stöd får tillgång till hobbyer som organisationer och föreningar erbjuder kan det börja se ljust ut för en framtid utan brottslighet.

Bland de unga finns det tyvärr också barn som befinner sig i en så problematisk livssituation att det känns nästan omöjligt att få bort dem från den brottsliga vägen genom flera myndigheters åtgärder. Trots detta måste man göra allt man kan för att påverka även dessa mycket krävande fall. "Man får inte ge upp, även om det ibland ser illa ut"

Polisen i Västra Nylands bekämpar minderårigas brottslighet genom utredning och förebyggande åtgärder

I Västra Nyland utförs arbete för att utreda minderårigas brott i flera olika grupper. De allvarligaste gärningarna utreds av inrättningens grupp för krävande utredning. Vid inrättningen finns dessutom en grupp utredare av ungdomsbrottslighet.

Polisen satsar också på förebyggande arbete bland unga i enlighet med inrikesministeriets ENSKA-strategi. Konstaplarna inom den förebyggande specialverksamheten är bekanta med ungdomarna och ungdomsfenomenen i sitt område. Konstaplarna arbetar där problem förekommer – direkt med ungdomarna. FSV-polisen strävar efter att påverka situationen med alla medel som polisen förfogar över i samarbete med andra aktörer och ungdomar.

– Arbetet utförs inte enbart av polisen, utan samarbetet mellan polisen och andra myndigheter och intressentgrupper är intensivt. De utmaningar man möter i verksamheten kräver ofta multiprofessionell kompetens, konstaterar Väänänen.

Samarbete bedrivs till exempel med socialväsendet, barnskyddet, räddningsverket, Esbo stad och tredje sektorn, såsom föreningar.