Riktade trakasserier mot polisen har ökat

En allt större andel av de anställda vid polisen har blivit utsatta för riktade trakasserier på grund av sitt arbete. Riktade trakasserier försämrar välbefinnandet, känslan av säkerhet och påverkar även privatlivet. Det har framförts önskemål om att Polisstyrelsen ska arbeta för kriminalisering av riktade trakasserier och ge stöd till offren.

Uppgifterna framgår av en enkät som Polisstyrelsen lät utföra i oktober. Genom en intern enkät utreddes de anställdas erfarenheter av och inställning till riktade trakasserier under de senaste tre åren. Motsvarande enkät gjordes 2019. 

 Polisstyrelsen anser att resultatet av enkäten är oroväckande.

- Riktade trakasserier mot polisen är ett allvarligt och ökande problem som vi bör ingripa i med alla tillgängliga medel. Personalen är polisens viktigaste resurs och det ska vara möjligt att hjälpa dem att orka i arbetet , säger polisdirektör Janne Paavola på Polisstyrelsen.

Upplevelsen av riktade trakasserier har blivit allmännare

Riktade trakasserier mot polisen upplevdes som ett problem av 93 procent av dem som svarade på enkäten. Av svararna hade 36 procent själva blivit föremål för riktade trakasserier under de senaste tre åren.  Upplevelsen av riktade trakasserier bland poliser har blivit något vanligare. I enkäten som gjordes 2019 ansåg 89 procent att riktade trakasserier är ett problem och 31 procent hade upplevt riktade trakasserier.

På enkäten svarade 842 personer, dvs. drygt åtta procent av alla anställda vid polisen. Av dem som svarade arbetade 67 procent främst med brottsförebyggande uppgifter eller uppgifter inom alarm- och övervakningsfunktioner.

Smädelser, svartmålning och hotelser

I enkäten som genomfördes definierades riktade trakasserier som verksamhet där en enskild person, antingen genom egna åtgärder eller genom att mobilisera andra inleder eller uppmuntrar till organiserade trakasserier som riktar sig mot ett enskilt objekt. Trakasserierna kan ske direkt eller indirekt. Metoderna kan vara bland annat att svartmåla, sprida uppgifter av privat karaktär eller hota.

En person kan utsättas för riktade trakasserier också via sina närstående. Riktade trakasserier syftar till att påverka människor eller samhällets strukturer och institutioner och särskilt förtroendet för dem.

Polisöverinspektör Mikko Eränen på Polisstyrelsen säger att enligt enkäten är de vanligaste formerna av riktade trakasserier smädelser och svartmålning samt direkta och indirekta hotelser. 

– De näst vanligaste formerna var insamling och spridning av privata uppgifter, omfattande e-postdistributioner som stör verksamheten och upprepade, ogrundade klagomål och utredningsbegäran, säger han. 

Bakom de riktade trakasserier låg i de flesta fallen någon som var föremål för polisverksamhet (74 procent av fallen). 

Påverkar även privatlivet 

Dessutom hade en femtedel av dem som svarade observerat riktade trakasserier mot sin familj eller sina närstående under de senaste tre åren av orsaker som hänförde sig till tjänstemannens tjänste- eller arbetsuppdrag.

De som upplevt riktade trakasserier uppgav att den största påföljden var påverkan på det egna välbefinnandet och orkandet. I många fall hade de riktade trakasserierna också lett till att svararen ökat sin eller sina närståendes säkerhet eller övervägt att göra det. Offren för riktade trakasserier uppgav som den tredje vanligaste påföljden en påverkan på närståendes välbefinnande och orkande. 

Alla som svarade på enkäten tillfrågades om konsekvenserna av riktade trakasserier som fenomen. De vanligaste konsekvenserna på fenomennivå var ett förändrat beteende på sociala medier och en ökning av den egna eller närståendes säkerhet eller övervägande om att öka säkerheten.

Enligt Mikko Eränen är det oroväckande att hela 18 procent av dem som personligen har upplevt riktade trakasserier har övervägt att byta yrke. Motsvarande siffra för alla som svarade på enkäten var 13 procent. Siffrorna var mer eller mindre de samma i enkäten som utfördes 2019.

Riktade trakasserier har tills vidare en liten inverkan på verksamheten. 

- Sex procent av offren för riktade trakasserier uppgav att de riktade trakasserierna hade påverkat beslutsfattandet eller verksamheten i uppdragen. Endast lite mer än en halv procent av alla som svarade uppgav att de hade avstått från ett tjänsteuppdrag eller åtagit sig ett tjänsteuppdrag för att undvika riktade trakasserier. Åtta procent uppgav dock att de hade undvikit eller försökt undvika uppdrag där det finns risk för att bli måltavla för riktade trakasserier, berättar Mikko Eränen.

Endast en liten andel av fallen har gått vidare till förundersökning

Endast 15 procent av fallen av riktade trakasserier hade behandlats i en förundersökning. 

De som upplevt riktade trakasserier uppgav flera orsaker till varför ärendet inte har behandlats i en straffprocess. De vanligaste av dessa var: de riktade trakasserierna upplevdes inte som betydande, ärendet borde ha drivits av den enskilda personen i stället för av organisationen, den utdragna och tunga processen och rädsla för att de riktade trakasserierna ökar. 

I många fall görs inte en brottsanmälan eftersom ärendet då blir ännu mer personifierat, vilket eventuellt kan leda till att de riktade trakasserierna eskalerar. Processerna är även utdragna. 

- Det händer ofta att offret håller tyst om saken vilket förmedlar en bild om att riktade trakasserier är tillåtna. Detta är problematiskt och leder framför allt till att det straffrättsliga ansvaret verkställs helt slumpmässigt. Detta betyder att det finns knappt någon rättspraxis och att det framför allt inte uppstår en rättspraxis. För att kontrollera fenomenet bör även de återstående tillämpliga målsägarbrotten omfattas av ett officiellt åtal, säger polisöverinspektör Mikko Eränen.

Personal och intressentgrupper har fått utbildning

Enligt Mikko Eränen förhåller sig Polisstyrelsen till fenomenet med stort allvar och har vidtagit många åtgärder under de senaste åren för att råda bukt på problemet.

- Det ligger på arbetsgivarens ansvar att kontrollera fenomenet och understöda de anställdas välbefinnande. Riktade trakasserier är samtidigt ett angrepp mot organisationen; det bara kanaliseras genom en enskild anställd, betonar Eränen.

Utöver utvecklingen av polisens interna anvisning om riktade trakasserier och processen och verktygen i anslutning till den har anställda och intressentgrupper även fått utbildning i temat. På förslag av Polisstyrelsen ändrades inrikesministeriets förordning gällande namnskylten på polisuniformen. I stället för en namnskylt kan ett annat unikt igenkänningstecken nu användas på uniformen. 

Polisstyrelsen har även arbetat för en omfattande ändring av lagstiftningen gällande ändring av åtalsrätten i målsägarbrott som passar in på riktade trakasserier, särskild kriminalisering av riktade trakasserier och en genomgång av alla de bestämmelser som gäller ersättning av myndigheternas rättegångskostnader tillsammans med Riksåklagarämbetet och lagmännen vid tingsrätterna. 

Eränen säger att förslaget som gjordes 2019 bidrog till att olaga hot ändrades i strafflagen från och med den 1 oktober 2021 till ett brott under allmänt åtal i situationer där gärningen har riktat sig mot en person på grund av hens arbetsuppgifter och gärningsmannen inte är anställd av samma arbetsgivare. 

- Detta var ett viktigt steg i rätt riktning, men bara en punktliknande korrigering. Enligt polisens interna enkät ville 67 procent av svararna ha separat kriminalisering av riktade trakasserier, säger Mikko Eränen.

Polisstyrelsen bereder som bäst anvisningar om rättsligt stöd vid riktade trakasserier, vilka har som syfte att ge offren för riktade trakasserier bättre rättsskydd.