Efter polisanmälan utreds om ett brott har begåtts, vem som har gjort sig skyldig till det och beslut fattas om ett eventuellt straff. I samband med polisanmälan behöver man inte veta hur ärendet kommer att framskrida. Men det kan kännas lättare om man i förväg vet vad som kommer att hända.
Efter polisanmälan gör polisen en förundersökning:
- Förhör: Polisen hör brottsoffret, de misstänkta och eventuella vittnen per telefon eller på plats.
- Bevismaterial: Polisen samlar in bevismaterial såsom foton.
Skyldighet att hålla sig till sanningen: Brottsoffer ska under förhören redogöra för händelseförloppet och tala sanning. Den misstänkte har vid förundersökningen ingen skyldighet att hålla sig till sanningen, det vill säga hen behöver inte vid hot om straff berätta sanningen tack vare skyddet mot självinkriminering.
Förhörsprotokollet: Över förhören görs ett protokoll som offret godkänner, det vill säga en anteckning om vad offret har berättat.
TIPS: Om det behövs kan rättelser och tillägg till protokollet begäras.
Skadestånd: Polisen ställer frågor om skadeståndsanspråk vid förhören. En brott kan medföra direkta kostnader för dig, till exempel i form av skador på din egendom eller läkarkostnader, och du kan söka ersättning för sveda och värk som orsakats av våld och för psykiskt lidande.
TIPS: Behåll alla kvitton och be vid behov om en expertbedömning av skadornas omfattning.
Efter förundersökningen finns det fem alternativ till hur man kan gå vidare:
1. Ingen åtalsprövning: Om inget brott har begåtts, det inte finns någon information om vem som har begått brottet eller offret inte kräver straff slutar man här.
Väcka åtal, det vill säga vem bestämmer om att gå vidare?
- Brott som faller under allmänt åtal: Största delen av brotten är brott som faller under allmänt åtal. Detta innebär att polisen alltid undersöker dem och åklagaren kan väcka åtal även utan offrets samtycke. Misshandel och våldtäkt är till exempel sådana brott – även när brottet begås hemma eller då gärningsmannen och offret är medlemmar i samma familj.
- Målsägandebrott: De lindrigare brotten utreds endast om den som är föremål för brottet kräver straff. Åklagaren kan ibland även i dessa fall väcka åtal om hen upplever att det ligger i allmänhetens intresse.
2. Böter: Gärningsmannen åläggs böter och möjligen skadestånd till offret, varefter saken har behandlats färdigt.
3. Medling: Ibland är det lättare att försöka komma överens utan rättegång och då strävar polisen efter att hänvisa ärendet till medling. Vid medling kan parterna i ett brott behandla skadorna och komma överens om gottgörelse tillsammans med en opartisk medlare. Medlingen är gratis. Läs mer om medling på THL:s webbplats.
TIPS: Du kan också själv ta initiativ till medling i stället för rättegång. Medling är frivilligt och du kan återkalla ditt samtycke när som helst.
4. Begränsning av förundersökningen: Polisen kan föreslå för åklagaren att förundersökningen begränsas, om det till exempel är oskäligt att slutföra brottsprocessen i ärendet. Till exempel om parterna har slagit varandra, men de har under medling kommit överens och har inte längre några krav. I vissa ärenden kan utredningen avslutas på grund av brottets obetydlighet. Begränsningsgrunder är också till exempel en kostnadsbaserad grund och inga bevis.
5. Rättegången: Om åklagaren beslutar sig för att åtala gärningsmannen, går saken till domstol. Detta innebär att domstolen kallar in de personer som behövs till en rättegång där alla parter hörs. Lindrigare mål kan också behandlas skriftligen, varvid domaren fattar beslut enbart på basis av materialet. Av kallelsen till rättegången framgår om offret måste vara med vid rättegången.
TIPS: Om åklagaren beslutar att inte väcka åtal för ett brott har du som målsägande fortfarande rätt att enligt egen prövning väcka åtal för brottet och på så sätt föra ärendet till domstol. Då driver målsäganden ärendet på eget ansvar.
Beslut
Domen avkunnas omedelbart efter rättegången eller tingsrätten meddelar ett datum för domen. Domen kan överklagas i hovrätten. Hovrättens beslut kan ännu överklagas i högsta domstolen.
Brottsprocessens längd och kostnader
Brottsprocessernas längd varierar från fall till fall. Förundersökningens längd utgör inget hinder för att få stöd och hjälp.
Majoriteten av finländarna har rätt till statlig rättshjälp som helt eller delvis täcker advokatarvodet. Tillgången till rättshjälp beror på kundens inkomster och utgifter.
Vid vissa brott kan domstolen förordna ett rättegångsbiträde för målsäganden oberoende av målsägandens inkomster. Sådana brott är bland annat sexualbrott, brott som inbegriper våld i hemmet samt allvarliga brott mot liv, hälsa och frihet.
Se Brottsofferjourens Youtube-video om brottsprocessen här