Dataskydd och behandling av personuppgifter

Allmän presentation av dataskyddslagstiftningen

Europeiska unionens dataskyddslagstiftning reformerades våren 2016. I maj 2016 offentliggjordes EU:s allmänna dataskyddsförordning och det så kallade dataskyddsdirektivet för brottmål.
Målet för reformen av EU:s dataskyddslagstiftning är att

• harmonisera skyddet för personuppgifter på EU-nivå
• uppdatera dataskyddsregleringen så att den motsvarar utmaningarna relaterade till skyddet för personuppgifter till följd av den tekniska utvecklingen och globaliseringen
• stärka de individuella rättigheterna och friheterna
• effektivisera övervakningen av genomförandet av dataskyddsbestämmelserna.

När det gäller brottmål är ett särskilt mål att säkerställa ett högkvalitativt och konsekvent skydd för behandling av personuppgifter. Ett annat mål är att underlätta informationsutbytet mellan medlemsstaternas polis- och rättsmyndigheter.

Samtidigt med dataskyddslagstiftningen godkändes också direktivet om utnyttjande av passagerarregisteruppgifter (PNR) vid förebyggande av brott. EU:s PNR-direktiv har genomförts genom lagen om användning av flygpassageraruppgifter.

Dataskyddslagen 

Dataskyddslagen tillämpas parallellt med EU:s allmänna dataskyddsförordning.
I dataskyddslagen föreskrivs bland annat om

• tillsynsmyndigheten i frågor relaterade till dataskyddet
• rättsskyddet
• behandling av uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter 
• behandling av personuppgifter i vissa situationer såsom samordning av yttrandefrihet och vetenskaplig forskning med skyddet för personuppgifter
• tillämplig åldersgräns för informationssamhällets tjänster riktade till barn.

Dataskyddslagen för brottmål

Dataskyddsdirektivet för brottmål har genomförts genom dataskyddslagen för brottmål.
Dataskyddslagen för brottmål tillämpas när polisen, åklagarna, de allmänna domstolarna, Brottspåföljdsmyndigheten, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och de övriga behöriga myndigheterna behandlar personuppgifter för att

• förebygga, avslöja, utreda eller åtalspröva brott
• utnyttjas i åklagarverksamhet relaterad till brott
• behandla brottmål i domstol
• verkställa straffrättsliga påföljder
• skydda den allmänna säkerheten och förebygga hot mot den.
• I ovan nämnda situationer är lagen en tillämplig allmän lag, från vilken man kan avvika med stöd av speciallagstiftning. I lagen föreskrivs om
• ändamålsbegränsningar och andra allmänna principer för behandling av personuppgifter
• ansvaret hos personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden
• registrerades rätt till insyn och övriga rättigheter
• informationssäkerhetskraven
• utnämning av dataskyddsombud och dennes uppgifter
• krav när personuppgifter överförs till tredjeländer
• övervakning av iakttagandet av lagen
• tillgängliga rättsskyddsmedel och påföljder.

Personuppgiftslagen för polisen

Lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet är en speciallag som kompletterar dataskyddslagen för brottmål och EU:s dataskyddsförordning.

De nya bestämmelserna om polisens behandling av personuppgifter bereddes vid inrikesministeriet. Den nya lagstiftningen motsvarar de europeiska kraven och behoven relaterade till behandling av personuppgifter och dataskyddet till följd av förändringarna i den operativa miljön och polislagstiftningen.

En viktig förändring var övergången från registerspecifik behandling av personuppgifter till användningsbegränsad behandling av personuppgifter. Personuppgiftslagen för polisen trädde i kraft 1.6.2019.

Tillämpning av EU:s dataskyddslagstiftning och den nationella dataskyddslagstiftningen inom polisen

EU:s allmänna dataskyddsförordning och den kompletterande dataskyddslagen tillämpas inom polisen när polisen bland annat handlägger tillstånds-, asyl- och upphandlingsärenden.
Dataskyddslagen för brottmål tillämpas när polisen behandlar brottmål.

Personuppgiftslagen för polisen är en speciallag som i första hand tillämpas på polisens lagstadgade uppgifter. Den övriga lagstiftningen kompletterar personuppgiftslagen för polisen.