Är du ett offer för våld, en förövare eller båda?

Våld – särskilt våld i nära relationer som riktas mot kvinnor – är ett allvarligt problem i Finland.  

Vad tänker du på när du hör ordet våld eller våld i nära relationer? För många handlar det nog om slag. Bilder som ofta dyker upp i tankarna kan utöver slag vara en knytnäve, ett blått öga eller en kniv, där ett enda slag kan leda till ett brott mot liv. Vad tror du orsakar våld? Har du funderat på vad som ligger bakom våldet? Många kanske tror att alkohol är den största faktorn i den finländska våldsbilden.  

I det finländska samhället ses våld oftast i fysiska termer, eftersom det ger synliga skador. Våldsamma handlingar är ofta fysiska till sin natur, men de kan också vara psykiska. Våld kan också handla om att förhindra eller försumma tillgodoseendet av grundläggande behov, ständiga utskällningar eller nedvärdering eller hot och tvång. Psykiskt våld är ofta kopplat till närståendevåld, och enligt forskning förekommer i allmänhet flera olika former av våld i våldsamma relationer.  

Andra former av våld är bland annat sexuellt våld, ekonomiskt våld, kulturellt eller religiöst våld, hedersrelaterat våld, förföljelse, illabehandling, mobbning, digitalt våld och våld i romantiska relationer. 

År 2021 fick myndigheterna kännedom om 10 900 offer för våld i nära relationer (THL 2023, s. 3). Våld i nära relationer är dock till stor del dold brottslighet, och bara en bråkdel av dem som utsätts för våld i nära relationer har sökt hjälp hos läkare, polis eller andra tjänster eller har upptäckts på annat sätt. Våld i nära relationer sker oftast i nuvarande eller tidigare parförhållanden och riktas oftast mot kvinnor.  

Av kvinnorna har 34 procent och av männen 18 procent upplevt fysiskt våld eller hot om våld i sina förhållanden.  Dessutom har 49 procent av kvinnorna och 42 procent av männen utsatts för psykiskt våld i sitt förhållande, och 11 procent av kvinnorna och 2 procent av männen har upplevt sexuellt våld (Statsrådets kansli 2023, s. 18). Fysiskt våld, hot eller sexuellt våld från en nuvarande eller tidigare partner har upplevts av 34 procent av kvinnorna och 18 procent av männen (Statistikcentralen 2023, s. 17).   

Det är anmärkningsvärt att fler kvinnor och män har upplevt just psykiskt våld mer än fysiskt våld. Dock har psykiskt våld inte utretts i särskilt hög grad i polisens förundersökningar. Överlag identifierar myndigheterna psykiskt våld sämre än fysiskt våld, trots att många experter menar att psykiskt våld kan vara minst lika skadligt för offret som andra former av våld.    

Våld bör ses som en större helhet, särskilt eftersom fysiskt våld kan inkludera andra former av våld som också bör beaktas i förundersökning av brott. Vid utredning av fysiskt våld bör man alltid ta hänsyn till om det föregåtts av psykiskt våld eller om andra former av våld, eller en kombination av flera våldsformer, ligger bakom våldshandlingen, även om inget fysiskt våld förekommit.   

Olika organisationer gör tillsammans med myndigheterna värdefullt arbete för att bekämpa våld och hjälpa våldsoffer. Det görs också så kallat förövararbete, där man försöker hjälpa våldsförövarna att ta sig ur våldet. I detta sammanhang talas ofta om generationsöverskridande våld, som kan gå ut på att ett barn upplevt och bevittnat våld som senare blir en inlärd och internaliserad handlingsmodell vid motgångar i livet. En särskilt värdefull och ofta förbisedd tjänst är den som erbjuds dem som är rädda för att de ska slå. De har kanske inte slagit ännu, men de är rädda för att de ska göra det.  

Jag uppmanar dig som är på väg att slå att lägga ner tillhygget, stoppa näven i fickan, inse problemet och att ta itu med det genom att söka hjälp. Tänk också på varför du känner för att slå, och om det visar sig att orsaken är att du är utsatt för upprepat psykiskt våld, gör samtidigt en polisanmälan. Ingen ska behöva stå ut med ständig kritik eller fortsatta nedvärdering eller någon annan form av dålig behandling.  Samtidigt måste man förstå att våld inte främjar eller förbättrar något.  

År 2025 kommer en ny kategorisering att läggas till i polisens brottsanmälningssystem: Psykiskt våld. Andra till ämnet relaterade uppdateringar kommer också att göras, och polisen kommer att få särskilda riktlinjer för detta.  

Pekka Heikkinen 
polisinspektör 
Polisstyrelsen

Källor 

• THL:n tilastoraportti 43/2023, Lähisuhdeväkivalta 2021, 29.6.2023. 
• Shemeikka, R., Ramadan, F., Alitalo, E., Sihvonen, A., Lindroos, M., Laine, E., Kemppainen, J., Kommeri, H., Pietilä, P. & Salakka, I. 2023. Medling vid våld i nära relationer: Allmänna drag och parternas upplevelser av processen. Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2023:11. Statsrådets kansli. Helsingfors.
• Attila, H., Keski-Petäjä, M., Pietiläinen, M., Lipasti, L., Saari, J. & Haapakangas, K. 2023. Sukupuolistunut väkivalta ja lähisuhdeväkivalta Suomessa 2021 — Loppuraportti. Statistikcentralen. Helsingfors.