Polisen effektiviserar övervaknings- och larmverksamheten på glest befolkade områden

För polisens larmverksamhet fastställs nya målsättningar för aktionsberedskapstiden. Det centrala resultatmålet är att uppnå de maximala aktionsberedskapstiderna i Finlands alla kommuner. Detta berättade polisdirektör Sanna Heikinheimo vid presskonferensen som Polisstyrelsen ordnade tisdagen 25.5.2021.

För vissa glesbygdsområden har uppgjorts en plan, enligt vilken den närmaste lediga polispatrullen alltid åker på brådskande larmuppdrag inom polisinrättningarnas samarbetsområde. Enligt planen riktas den arbetstid som blir över från larmuppdrag till bl.a. trafikövervakning.
 
Åtgärderna grundar sig på Sanna Marins regeringsprogram, som förutsätter en ökning av myndigheternas närvaro och synlighet på områden som ur befolkningens synpunkt har den lägsta servicenivån samt att det för polisen definieras maximala beredskapstider för hela Finland. I regeringsprogrammet inkluderades också förbättring av trafiksäkerheten och utveckling av trafiksystemet. Syftet är att uppnå EU:s målsättningar, dvs. noll dödsfall i trafiken innan år 2050.

Aktionsberedskaps- och serviceberedskapstid

Med polisens aktionsberedskapstid avses den tid som förflyter från det att uppdraget tas emot till det att polisen är redo att agera på larmplatsen. Polisens aktionsberedskapstid har redan i åratal mätts med den genomsnittliga målsatta tiden och genomsnittliga utfallstiden både när det gäller uppdrag i skyndsamhetsklass A och uppdrag i skyndsamhetsklasserna A och B. Aktionsberedskapstiden räknas ut som ett medeltal och uttrycks i minuter enligt skyndsamhetsklass.

Till skyndsamhetsklassen A hör uppdrag som oftast riktar sig direkt mot liv, hälsa eller egendom, som ska skötas omedelbart och som inte kan sättas på väntan utan grundad orsak.

Uppdrag som hör till skyndsamhetsklass B strävas till att skötas utan dröjsmål, men de kan prioriteras genom att sätta dem på väntan eller avbrytas för utförande av ett mer brådskande uppdrag.

Aktionsberedskapstiden räknas på ett nytt sätt  

- Polisens aktionsberedskapstid räknas från början av år 2022 enbart för brådskande larmuppdrag (skyndsamhetsklass A), eftersom behovet av att polisens åtgärder inleds snabbt framhävs i dessa situationer. När det gäller uppdrag i skyndsamhetsklass B ska det framöver talas om polisens serviceberedskapstid, berättar polisöverinspektör Vesa Pihajoki vid Polisstyrelsen.

Aktionsberedskapstiden ska granskas enligt en modell i fem steg där kommunerna delas in i riskområden och där det fastställs maximala aktionsberedskapstider för riskområdena. 

I stället för den beräkning som baserar sig på medeltalen av den nuvarande aktionsberedskapstiden används i fortsättningen den s.k. 80-percentilen som beräkningsmetod vid fastställandet av de maximala aktionsberedskapstiderna. Detta innebär att polisen i 80 procent av larmuppdragen i skyndsamhetsklass A ska vara på plats inom ramen för den maximala tiden för varje riskområde.

- I början av år 2022 uppställs som det mest centrala resultatmålet att uppnå de fastställda maximala aktionsberedskapstiderna för alla kommuner på polisinrättningens område, säger Pihajoki.

Dessutom fastställs för polisinrättningarna beredskapstidsmålsättningar för uppdrag inom skyndsamhetsklass A, som mäts enligt nuvarande medeltal, samt nya serviceberedskapsmålsättningar för uppdrag av skyndsamhetsklass B.

Polisen påbörjar den s.k. harvaturva-verksamheten 

I utredningen om polisens övervaknings- och larmverksamhet år 2019 sökte man svar bl.a. på frågan om hur polisens tjänster kan produceras åt medborgarna så effektivt som möjligt på områden där den närmaste polisstationen ligger långt ifrån och där antalet uppdrag är få.

- Polisens prestationsförmåga får inte bli sämre på platser där behovet för service är störst. Av polisens alla larmuppdrag sker ca 97 procent i städer eller tätt befolkade kommuner, resten på landsbygden. Som en åtgärdsrekommendation framfördes i utredningen samverkan mellan polisinrättningarna särskilt på enheternas gränsområden. På dessa områden finns flera glest befolkade kommuner, där polisens aktionsberedskapstid är i medeltal väldig lång, säger Uleåborgs polisinrättnings biträdande polischef Arto Karnaranta som också utfört utredningen.

Sådana områden finns särskilt på Östra Finlands, Lapplands, Uleåborgs och Österbottens polisinrättningars områden samt i Inre Finlands polisinrättnings nordliga delar.

Närmaste lediga patrull sköter uppdraget

Arbetsgruppen som grundades på uppdrag av Polisstyrelsen fick till uppgift att planera åtgärder genom vilka polisens synlighet på särskilt utvalda glesbygdsområden skulle ökas och aktionsberedskapstiden förbättras.

- På basen av analyserad information valdes 11 kommuner där det i polisens larmuppdrag av skyndsamhetsklass A tog under åren 2018-2020 över 40 minuter att komma till platsen, där antalet uppdrag är få, där kommunerna ligger på polisinrättningarnas gränsområden  och där polisen sällan syns till, berättar arbetsgruppens ordförande kommissarie Arto Autio vid Uleåborgs polisinrättning.

Enligt arbetsgruppens plan åker på dessa glesbygdskommunernas brådskande uppdrag alltid den närmaste lediga polispatrullen från samarbetspolisinrättningarnas område.

- Då medborgaren kontaktar Nödcentralen i ett brådskande larmuppdrag söker nödcentralsdatasystemet den närmaste lediga polispatrullen förutom ur händelseområdets polisinrättnings egna patruller dessutom ur grannpolisinrättningarnas patruller. Till exempel då nödmeddelandet kommer till Vasa nödcentral från Mellersta Finlands Kinnula, som ligger inom Inre Finlands polisinrättnings område, kan den närmaste lediga polispatrullen vara Uleåborgs polisinrättnings patrull i Haapajärvi som får till uppdrag att sköta uppdraget oberoende polisinrättningarnas gränser eller olika nödcentralsområden, berättar Autio.

Dessutom gör polisinrättningarna för dessa s.k. harvaturva-kommuner en årlig övervakningsplan, fastställer ansvarsveckornas övervakningsobjekt och tyngdpunkterna för den polisoperativa övervakningen. Genom ledning säkras placeringen av patrullerna på de planerade områdena enligt den uppgjorda planen. Den arbetstid som blir över från larmuppdrag i de s.k. harvaturva-kommunerna och deras närområden används till aktiv övervakning och närvaro på området, med syftet att öka polisen synlighet och säkerhet på de områden där polisen tidigare sällan synts till. 

Trafikövervakningen ökar på glesbygdsområdena 

Genom polisens ökade närvaro effektiviseras också trafikövervakningen på glesbygdsområdena.

- För att upprätthålla aktionsberedskapstiden allokeras patruller såväl från trafik- som övervaknings- och larmfunktionerna. Den tid som blir över från larmuppdrag riktas bl.a. till trafikövervakning oberoende av vilken verksamhetssektor patrullen jobbar inom, berättar polisöverinspektör Hannu Kautto vid Polisstyrelsen.

Enligt Kautto kommer polisen att skaffa nya precisionsalkometrar som kommer att installeras i polisbilarna. Vid misstanke av rattfylleri behövs personen i regel inte transporteras till blodprov.

- Patrullen befinner sig oftare än tidigare på verksamhetsområdet i larmberedskap. Genom harvaturva-verksamheten ökar också trafikövervakningens planmässighet och samarbetet över polisinrättningarnas gränser. Den regionala jämlikheten för trafiksäkerhetsarbetet förbättras också, säger Hannu Kautto.

Presskonferensen har streamats.  Det är möjligt att följa med live-sändningen i Poliisitube på adressen https://www.youtube.com/poliisitube/live
Bandupptagning av live-sändningen är till påseende 14 dygn på adressen https://www.youtube.com/poliisitube. Tillställningen är på finska.