Polisen har tillsammans med andra myndigheter styrt och övervakat trafikflödet i årtionden med hjälp av kameraövervakning. I fortsättningen meddelas både kameraövervakning och automatisk trafikövervakning med trafikmärket I16. Också automatisk trafikövervakning trafikmärket I15 förblir i bruk.
Kameror används förutom för övervakning av trafikflödet också i samband med statsbesök eller andra , och inspelningar från dem används vid olycksutredning och förundersökning av brott. Polisen har också gjort en omfattande konsekvens- och riskbedömning gällande teknisk övervakning i enlighet med 21 § i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål i samarbete med dataombudsmannen. Övervakning av trafikflöden med högt installerade kameror har tidigare främst betraktats som allmän övervakning.
Kamerornas upplösning har utvecklats under årtiondena, så att om kamerornas bildström lagras kan insamlad information under vissa omständigheter kopplas till en viss person. Övervakningen betraktas då som polisens tekniska övervakning. Därför börjar polisen ange sin tekniska övervakning med vägmärke I16.
Om övervakningen sker i samarbete med Fintraffic, som utför övervaknings- och ledningsuppgifter för vägtrafiken, anges namnen på var och en av dem som utför övervakningen på en tilläggsskylt under vägmärket. Då behöver de olika aktörerna inte installera en egen kamera på samma ställe, utan båda aktörerna kan använda samma bildmaterial med stöd av sin lagstiftning och sina på förhand uppskattade användningsbehov.
Polisen ökar också den tekniska övervakning som avses i 4 kap. 1 § i polislagen, bl.a. i hamnar och i huvudstadsregionens omgivning. Syftet med övervakningen är att förebygga och utreda brott.
– Inom Schengenområdet rör sig t.ex. brottslingar som meddelats inreseförbud mycket fritt trots förbudet. Till Finland anländer dagligen passagerarfartyg där man kan stiga ombord och gå iland rätt anonymt utan att visa upp identitetshandlingar och de möts inte av någon myndighet. Med utökningen av den tekniska övervakningen strävar vi efter att i samarbete med andra PTG-myndigheter bättre bekämpa den rörliga brottsligheten och öka risken för att bli fast, konstaterar polisinspektör Pekka Sallinen vid Polisstyrelsen.
Förutom i vägtrafikområden har polisen ofta i samarbete med kommuner och städer också utfört teknisk övervakning på brottskänsliga platser sedan 1990-talet. Övervakningen meddelas med skyltar som sätts upp på det övervakade området. Polisen använder till exempel inte biometriska ansiktsbilder som gör det möjligt att identifiera en person utifrån hens fysiska kännetecken.
