Polisöverdirektör Seppo Kolehmainen: Polisen har beredskap för Natos nya uppgifter
Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förändrat vår säkerhetsmiljö på ett grundläggande och varaktigt sätt. Enligt polisöverdirektör Seppo Kolehmainen skapar den inre säkerheten och en god känsla av trygghet förutsättningar och förmåga att hantera yttre säkerhetskriser.
– Genom Natomedlemskapet kommer polisen att ha uppgifter som gäller både Natos förmåga och stöd för Natos verksamhet. Vi har identifierat fyra nyckelområden: hybridåtgärder, terrorism, värdlandsstöd och resiliensarbete, sade han i sitt tal i Tammerfors till dem som avlade poliseden.
– Polisen har systematisk beredskap för de förändringar som medlemskapet medför och är beredd att sköta också dessa uppgifter.
Samtidigt påminde han om att den första insatsen i fråga om hybridåtgärder i Finland sköts av polisen, som också ansvarar för förundersökningen av dem, vare sig det är fråga om terrorattacker, sabotage som maskerats som olyckor eller försök att undergräva den allmän ordningen och säkerheten.
Polisstyrelsens utredning bedömer förmågan att svara på förändringar i verksamhetsmiljön
De förändringskrafter som påverkar polisens uppgifter framträder på många olika håll. Polisstyrelsen kommer inom kort att offentliggöra en s.k. kapitalanalys, där polisens förmåga att svara på förändringar i verksamhetsmiljön bedöms.
Det är fråga om en omfattande helhet där man har beaktat humant, ekonomiskt, strukturellt och fysiskt kapital samt även relationskapital.
Enligt Kolehmainen gör polisen allt för att klyftan mellan förändringarna i verksamhetsmiljön och polisens kapacitet inte ska bli för stor. Om polisens nuvarande verksamhetsfält utvidgas ytterligare, måste man fråga sig vilken typ av personal och vilka personalresurser och andra resurser som kan användas för att producera tjänsterna för medborgarna.
– Den föregående regeringen stärkte polisens finansieringsbas och det tekniska rambeslutet möjliggör planering på längre sikt.
– Vi har blivit hörda på bred front också under de nya regeringsförhandlingarna, där vi har gjort vårt bästa för att framföra våra åsikter om hur polisens funktionsförmåga kan tryggas, konstaterade han.
Ur samhällets synvinkel är det viktigt att kunna stärka förtroendet för polisen och polisens förmåga att trygga allas säkerhet: i alla situationer, i hela landet och jämlikt, även under exceptionella omständigheter.
Heidi Foxell belönades med polisöverdirektörens utmärkelse
Cirka 120 poliser avlade den etiska eden vid Polisyrkeshögskolan den 23 maj. Största delen av dem har utexaminerats 2022.
Heidi Foxell, som också avlade eden, belönades med polisöverdirektörens utmärkelse. Foxell har, trots extrema motgångar, i mänskliga mått mätt visat seghet och exemplarisk uthållighet när det gäller att förverkliga sin dröm om att bli polis som gick förlorad för mer än tio år sedan. Drömmar går i uppfyllelse när det finns tillräckligt med vilja, konstateras det i motiveringen till priset.
Syftet med den etiska eden är att göra poliserna ännu mer medvetna om och omfatta värderingar och god praxis som förväntas av polisen i Finland.
Eden är inte juridiskt bindande, men syftet med edavläggelsen är att betona det ansvarsfulla i att arbeta som polis. De poliser som avlägger den etiska eden lovar bland annat att respektera vars och ens människovärde och rättigheter samt att vara hederliga och hjälpsamma. Polisens etiska edsavläggelse hölls första gången i januari 2001.
