Polisstyrelsen svarar på Rundradions rapportering om polisens oegentligheter

12.5.2021 10.37
Nyhet

Rundradion har de senaste dagarna rapporterat om polisens misstänkta oegentligheter. För att berika samhällsdiskussionen anser Polisstyrelsen det befogat att framföra följande synpunkter i saken.

Åklagaren ansvarar för brott som man misstänker att poliser har begått

Polisen ansvarar för brottsutredningen i normala fall.   - Om en polis misstänks för brottet är det åklagaren som enligt lag leder utredningen. På det sättet säkras att en från polisen oavhängig krets bedömer och gör de beslut som berör utredningen i "polisbrottsärenden", konstaterar polisöverinspektör Mikko Eränen vid Polisstyrelsen. 

Den åklagare som leder utredningen har i polisbrottsärendena till sitt förfogande erfarna polismän som utredare och som inte arbetar vid samma polisenhet som den som är mål för utredningen. Oavhängigheten beaktas särskilt. 

- Uppfattningen om att "polisen utreder brott som polisen har begått" är vilseledande. Brott som polismän har misstänkts begått har i åratal utretts under ledning av åklagaren  – fallet Aarnio med alla sina grenar som kanske ett av de mest synliga exemplen, fortsätter Eränen.

I gamla missförhållanden har ingripits och i nya ingrips

I Rundradions nyheter rapporterades om en polismans rasistiska beteende vid Österbottens polisinrättning och om ett projekt som utfördes av Helsingfors polisinrättning samt framfördes att enskilda polismän skulle uppträda rasistiskt och fördomsfullt även på andra håll i riket.

- Inom polisen tolereras inte rasim eller annat osakligt beteende, om sådant observeras eller påstås ha skett, ska ett ingripande ske omedelbart, konstaterar Eränen. 
Polisstyrelsen har genast efter att ha fått kännedom om Helsingfors polisinrättnings projekt begärt en utredning om saken. Då utredningen har erhållits ger Polisstyrelsen sitt eget beslut i saken och informerar om det senare. 

Bandupptagningen i fråga om fallet i Österbotten som Rundradion rapporterade om är åtta år gammalt och polisen som i fallet uppträdde rasistiskt har fått en skriftlig varning för sitt agerande. Saken har även behandlats i domstolen. 

Polisstyrelsen har allmänt uppmanat polisenheterna att med låg tröskel ingripa i allt rasistiskt, diskriminerande eller annars osakligt beteende. Till exempel är etnisk profilering, dvs. riktande av åtgärder mot en viss person enbart på basen av dennes etniska bakgrund, entydigt förbjudet. Detta har konstaterats bl.a. i polisens anvisning om utlänningsövervakning och i utbildningen som utförts av alla poliser. 

- Polisen ska behandla alla sina kunder jämlikt, rättvist och objektivt. Byggandet av denna kultur påbörjas redan på Polisyrkeshögskolans skolbänk och den ska vara inbyggd i varje polismans ryggmärg, betonar Eränen.

De disciplinära påföljderna för polisen grundar sig på lag och rättspraxis

Även om en polisman har gjort sig skyldig till ett brott eller betett sig osakligt, kan polismyndigheterna inte fritt besluta om t.ex. om tjänstemannen ska avskedas eller inte. Lag och rättspraxis sätter gränserna för påföljdsprövningen. Tjänstemannarättsliga beslut kan överklagas till förvaltningsdomstolen; om påföljden är för sträng upphäver domstolen den.

Polisstyrelsen har år 2018 gett en anvisning om tjänstemannarättsliga åtgärder inom polisen, där man gett otaliga på rättspraxis grundade exempel om hurudana påföljder man kan anse vara proportionerliga i olika situationer. Polismännen har jämfört med andra tjänstemän en betonad skyldighet att uppföra sig, vilket också sträcker sig till fritiden.

Under åren 2014-2020 har getts i medeltal 24 gånger per år en skriftlig varning till tjänstemän som tjänstgör inom polisen. Uppsägningarna har varit i medeltal sex per år och lindrigare påföljd, dvs. skiljande från tjänstgöring på viss tid i medeltal fyra. Då man beaktar att det inom polisen arbetar ca 10.000 tjänstemän (civilpersonal inräknad), kan fallens antal i proportion till personalens helhetsantal inte anses vara stort (ca 0,4 %).

- På samma gång är det skäl att beakta, att polisen utreder med knappa 7 450 poliser och annan personals stöd årligen över 800 000 brott, beviljar 1,2 miljoner avgiftsbelagda tillstånd och kör över 1,1 miljoner larmuppdrag. Allt detta sker i en omgivning där kamerorna kontinuerligt filmar polisens verksamhet och där vem som helst kan föra sina ärenden vidare för juridisk bedömning men också till offentligheten. Varje fall av osaklig verksamhet är för mycket, men antalet ska ställas i proportion till helheten, konstaterar Eränen.

Polisen utför varje dag ett professionellt och utmanande arbete för att säkra tryggheten i det finländska samhället. Hela organisationen ska inte stämplas för felaktigheter som några personer har gjort.

Polisen förhåller sig positivt till att polisen övervakas; meddela genast om misstänkta oegentligheter 

Polisen använder betydande offentlig makt och verksamheten ska tåla all sorts granskning av lagligheten. Det är enbart positivt att missförhållanden som observerats i polisen verksamhet förs fram. Då saken lyfts fram kan riktigheten utredas och reageras på saken. Alla gör fel och polisen är inget undantag. Om man agerat fel ska man ta lärdom av det. Och om det i verksamhetsmodellerna finns något att korrigera, ska det korrigeras och utbildas. Utvecklandet av organisationen är ett kontinuerligt arbete.

Polisorganisationens vilja är att alltid och i alla situationer agera förutom lagenligt också etiskt hållbart.

Polisen strävar med sin egen interna övervakning att observera och ingripa effektivt i verksamhetens missförhållanden. Redan år 2014 grundades vid varje polisinrättning juridiska enheter som utför intern laglighetsövervakning - internt övervakas polisen dagligen av ca 30 tjänstemän som i huvudsak har juridisk utbildning. 

Ingen övervakning är dock helt täckande. På grund av detta ålägger polisens egna anvisningar alla som tjänstgör inom polisen att ingripa och berätta om observerade missförhållanden. För att effektivera sin egen övervakning har polisen som den första statliga myndigheten tagit i bruk år 2019 den s.k. etiska kanalen, via vilken personalen kan - även anonymt - meddela om missförhållanden.

Det är också viktigt att medborgarna berättar för de övervakande kretsarna om de observerar att polisen har agerat osakligt. Anmälan kan göras till polisen själv eller till utomstående. Riksdagens justitieombudsman och statsrådets justitiekansler övervakar som de högsta laglighetsövervakarna polisens verksamhet.

Övervakningens effektivitet grundar sig på att den som övervakar får rättidig och noggrann information om missförhållandet. Hänvisningar och påståenden utan konkreta grunder eller individualisering är utmanande att utreda. Ju äldre fallet är, desto svårare är det att få bevisning. Därför är det viktigt att utan dröjsmål föra fram alla sådana händelser där man misstänker att polisen har agerat i strid mot lagen eller oetiskt. I alla bekräftade fall ingrips, betonar Eränen.

Brott och utredning Nyheter Polisens verksamhet och utveckling Polisstyrelsen
Polisstyrelsen
diskriminering
missbruk
rasism
riksåklagare
åklagare