Polisens budget för nästa år hotar att visa ett underskott på 35−40 miljoner euro, om budgetförhandlingarna i september inte kommer upp med en lösning på situationen. I rambeslutet som gjordes i våras ingick inte de resurser som polisen behöver för att kunna garantera polisens verksamhet ens på den nuvarande nivån. Om polisen inte får mer finansiering, står vi inför anpassningsåtgärder som gäller polisens verksamhet som helhet och samtliga polisenheter.
– Budgetbesluten ligger inte i linje med de förväntningar som riktas mot polisen, konstaterar polisöverdirektör Seppo Kolehmainen. Det handlar om en värdering huruvida man vill satsa på säkerhet eller inte.
Vid polisstyrelsen har man inlett planeringsåtgärder för att kartlägga hur verksamheten kan anpassas och vilka konsekvenser dylika anpassningsåtgärder skulle ha. Omräknat till årsverken, dvs. den arbetsinsats som en arbetstagare bidrar med under ett år, innebär den krävda besparingen om 35–40 miljoner euro en nedskärning av minst 450 årsverken.
Anpassningen skulle även omfatta de anställda
Personalkostnaderna utgör merparten av polisens utgifter och därför är det nödvändigt att granska den helheten. Alternativet skulle då vara att inte förlänga visstidstjänster och inte rekrytera ny personal för att ersätta dem som går i pension eller av annan orsak inte längre arbetar för polisen. Detta skulle gälla både poliser och civila.
– Det skulle innebära cirka 20–25 miljoner euro, konstaterar förvaltningsdirektör Anne Aaltonen, ordförande för styrgruppen som planerar anpassningsåtgärder på Polisstyrelsen. Enligt Aaltonen är uppsägningar eller permitteringar av personal de allra sista medlen, om det inte är möjligt att hitta några andra.
Andra viktiga sparåtgärder som utreds är bl.a. att skära ned på antalet lokaler, kritiskt granska utvecklingen och den koncentrerade upphandlingen samt fakturera för icke-lagstadgade uppdrag som polisen utför i framtiden. De besparingar som uppnås till följd av dessa åtgärder hinner dock sannolikt inte konkretiseras ännu nästa år.
Konkreta konsekvenser i hela verksamheten
De konkreta konsekvenserna av anpassningsåtgärderna skulle återspeglas i all polisverksamhet. Det är ännu för tidigt att bedöma vilka konsekvenserna skulle vara på polisenhetsnivån. På den strategiska nivån skulle polisen vara tvungen att allt tydligare inrikta sig på nödvändig bekämpning av akuta hot och hot mot liv och hälsa.
Nedskärningarna på cirka 40 miljoner euro skulle till exempel påverka polisens synlighet och operativa kapacitet i hela landet, särskilt i glesbygden, övervakningen av allmän ordning och säkerhet, trafikövervakning och brottsutredningar.
– Jag är speciellt oroad över hur personalen ska orka hantera situationen, om stora nedskärningar görs. Personalen är redan ansträngd på grund av det stora antalet uppdrag och förändringar i arbetskraven, säger Aaltonen.
Planeringen av anpassningen kommer att preciseras när den slutliga anslagsnivån blir klar efter budgetmanglingen i början av september.
- Jag efterlyser en diskussion om hur dyrt - eller billigt - priset på säkerhet får vara. Det räcker dock inte med enbart tal eller löften, istället krävs det också konkreta gärningar. Vi har inte råd att undergräva säkerheten, men dessa beslut styr oss starkt i den riktningen. Hur tryggt vill vi att Finland ska vara i framtiden? frågar Kolehmainen.
