Våld i nära relationer är inte en sak inom familjen, påminner polisen, Brottsofferjouren och Förbundet för mödra- och skyddshem

2.11.2021 10.01

Polisen, Brottsofferjouren (RIKU) och Förbundet för mödra- och skyddshem (ETKL) påminner på sociala medier i november om att var och en kan ha en viktig roll när det gäller att bryta våldsspiralen.

Våld i nära relationer är ett fenomen som kan beröra vem som helst. Det ser inte till ålder, kön, sexuell läggning, kultur eller ekonomisk ställning. På grund av våldets många olika konsekvenser kan det vara svårt att begära hjälp. De som bevittnar våld i nära relationer funderar ofta på hur de kan hjälpa till.

Polisen, Brottsofferjouren och Förbundet för mödra- och skyddshem påminner på sociala medier i november med inlägget Hör nöden om hjälpens betydelse när det gäller att stoppa våldsspiralen i nära relationer.

– Våld eller hot om våld försämrar ofta handlingsförmågan. Brottsoffren berättar ibland att de hade hoppats att t.ex. en granne skulle ha larmat om hjälp i en våldssituation, eftersom offret inte själv har kunnat göra det. Det borde man också göra, dvs. ringa nödcentralen om man till exempel hör våldsljud från grannen. Ett samtal kan till och med rädda liv. Våld i nära relationer är inte en sak inom familjen, det är ett brott, påminner polisinspektör Pekka Heikkinen vid Polisstyrelsen.

Det är viktigt att våga fråga

På polisens webbplats finns information om hur man kan ingripa i våld i nära relationer. Om man till exempel oroar sig för en närstående eller en arbetskamrat, är det viktigt att våga fråga hur hen har det och berätta om sin oro. Om oron visar sig vara befogad är det bra att erbjuda stöd för att söka hjälp.

– Det är ofta lättare att berätta om våld för en vän eller någon annan närstående än för en yrkesperson eller polis. Samtidigt är det bra för en utomstående att förstå att våldet är ett mångfasetterat fenomen som är förenat med stor rädsla och osäkerhet om framtiden. Till exempel kan det vara mycket svårt att bryta sig loss från en våldsam relation, säger Riina Karjalainen, specialist inom våldsarbete vid Förbundet för mödra- och skyddshem.

Hjälp mot våld i nära relationer fås av myndigheter och organisationer. Skyddshemmen är öppna dygnet runt och man kan söka sig till dem alltid när det förekommer våld eller hot om våld i nära relationer. Stöd finns också att få för våldsutövare. Det lönar sig att söka hjälp redan när man är rädd för att göra sig skyldig till våld. Stödtjänster erbjuds också vittnen till våld.

– Allt fler söker hjälp, vilket syns i antalet klienter hos de organisationer som erbjuder stödtjänster. Vi uppmuntrar till att kontakta med låg tröskel, säger Leena-Kaisa Åberg, verksamhetsledare på Brottsofferjouren.

Polisens kompetens utvecklas genom utbildning och projekt

Vid Polisstyrelsen pågår projektet MARAK som finansieras av social- och hälsovårdsministeriet och som syftar till att utveckla polisens kompetens när det gäller att identifiera, ingripa och förebygga våld i nära relationer och våld mot kvinnor med beaktande av återfallsbrottsligheten. Inom ramen för projektet tar man bland annat fram praktiska verktyg för riskbedömning, effektivisering av multiprofessionellt samarbete, brottsutredning och hänvisning av brottsparterna till hjälpande tjänster. 

Polisens kompetens utvecklas också genom den riksomfattande utbildningshelhet som Polisyrkeshögskolan berett för åren 2021–2022 och som är obligatorisk för alla som arbetar med våld i nära relationer inom polisen.

– Vårt inlägg på sociala medier, Hör nöden, påminner också oss myndigheter om att vi ofta är den första länken i ingripandet i våld. Det finns alltid utrymme för förbättringar i vår förmåga att identifiera och ingripa i olika former av våld i nära relationer tillsammans med andra myndigheter och organisationsaktörer, säger polisinspektör Heikkinen.

Nyheter Polisens förebyggande arbete Polisstyrelsen Startsidans stor nyhet
Polisstyrelsen
brottmål
förebyggande
våld i närrelationen