Om ett barn blir föremål för brott, ska du kontakta polisen och vid behov göra brottsanmälan. Om ett barn på eget initiativ berättar något om brottet är det bra att anteckna det. Tolka inte barnets berättelse. Du ska inte ställa alltför ingående eller tjatiga frågor till barn, eftersom du då kan påverka barnets minnesbilder med dina uppfattningar.
Även barn kan höras i förundersökningen av brott. Detta görs av en polis som specialiserat sig på förhör med barn eller en psykolog vid den rättspsykiatriska enheten, beroende på typen av brott och barnets ålder.
Polisen informerar barnets närstående om straffprocessens framskridande. Barnet har rätt till rättsbiträde i brottmål. Biträdet kan informera om straffprocessens framskridande och skötseln av ärendet, vilket innebär att närstående kan koncentrera sig på att stödja barnet. I ärenden som rör barn kan man också förordna en intressebevakare för barnet till exempel för att framföra yrkanden relaterade till ärendet.
Brott mot barn är alltid en chock för hela familjen. Polisen hjälper dig med att få utomstående hjälp. Både barnet och dess närstående kan få hjälp. Stöd får du till exempel på Brottsofferjouren. Det är bra om närstående till barn får diskutera och hantera den ångest som brottet orsakat utan att barnet hör det.