Gatugängsbrottslighet

Hur definierar polisen ett gatugäng?

Polisen definierar gatugäng som en permanent grupp som består av flera personer och vars medlemmar tillsammans och upprepade gånger ägnar sig åt brottslig verksamhet som har betydande konsekvenser för ordningen och säkerheten i synnerhet på offentliga platser.

Utöver de definierande faktorerna har man identifierat allmänna drag som hänför sig till gatugängen. Det handlar bland annat om nätverk, ung åldersstruktur, narkotika- och våldsbrott. Dessutom har gängen en koppling till stadsdelen och sociala medier och populärkultur spelar en roll för att bygga upp gängens rykte.

Gatugäng definieras dock inte separat i strafflagen. I vissa domstolsavgöranden har dock en persons medlemskap i ett gatugäng använts som ett kriterium för strängare straff. 

Personer som hör till gatugäng är vanligen antingen myndiga eller på tröskeln till det. Detta är ett annat fenomen än det våld som minderåriga utövar mot varandra. Gatugäng är också något annat än organiserad brottslighet. Polisen är emellertid oroad över att vart och ett av dessa fenomen kan underblåsa varandra. Minderåriga som begår brott kan hamna i gatugäng, som med tiden kan utvecklas till organiserad brottslighet, om man inte lyckas ta itu med fenomenet.

Hur utbrett är fenomenet?

Det har inte skett några betydande förändringar i gatugängssituationen under de senaste månaderna (situationen i oktober 2023).

Gatugängen är aktiva i huvudstadsregionen och kranskommunerna samt i Åboregionen. Polisen har identifierat 10 grupper som klassas som gatugäng eller liknande lokala kriminella nätverk. Totalt har cirka 260 personer kopplats till grupperna, och utifrån en analys har polisen delat in dem i två grupper:

• Personer som hör till ett gatugäng: Personer som utifrån upprepad allvarlig brottslig verksamhet eller annan tillförlitlig information kan bedömas tillhöra ett gatugäng. 
• Övriga personer med anknytning till ett gatugäng: Personer som har anknytning till ett gatugäng eller en person som hör till ett gatugäng och anknytningen kan antas ha en koppling till brottslig verksamhet. 

En betydande del av personerna med anknytning till gatugäng har antingen själva invandrarbakgrund eller är till exempel andra generationens invandrare. Majoriteten av dem som identifieras som medlemmar i gatugäng är vuxna, till största delen män i åldern 18–30 år, men i gruppen finns det även några minderåriga som är på tröskeln till vuxenlivet. 

När man talar om gatugängsfenomenet lönar det sig att se på våldsbrott som begås av andra unga än sådana som identifierats som gängmedlemmar som en separat helhet. Det finns dock tecken på att de som är aktiva i gatugäng använder ungdomar utanför gatugänget som hjälp för att begå brott, vilket kan göra det svårt att dra gränsen mellan gatugängsbrottslighet och ungdomsbrottslighet.

Vad har polisen gjort?

Polisen har sedan hösten 2022 intensifierat samarbetet på riksnivå för att bekämpa gatugäng och harmoniserat definitionen av gatugäng, identifieringsförfarandet, utredningsarrangemangen och informationsutbytet mellan polisenheterna.

I juli 2023 tillsattes vid polisinrättningen i Helsingfors en utredningsgrupp som är specialiserad på gatugängsbrottslighet och vars verksamhetsområde är i regel huvudstadsregionen utan att polisenheternas verksamhetsområden orsakar några begränsningar.

Polisen har identifierat personerna som hör till gatugäng och kopplingarna mellan gängen och gängmedlemmarna. Utifrån detta har verksamheten riktats till identifierade personer och mål. Brott som begåtts av personer som definierats som medlemmar i gatugäng har förts till åtalsprövning och brott har förhindrats på förhand. Polisen bedömer att dess aktiva åtgärder har haft en betydande inverkan på att gatugängssituationen har hållits relativt oförändrad under den senaste tiden.

Vad tycker polisen ska göras nu?

Enligt polisens uppfattning leder framför allt utslagning och utsiktslöshet till att unga dras till gatugäng. Också till exempel missbruks- och andra hälsoproblem kan bidra till gängbildning, och därför vidtas åtgärder för att bekämpa gängfenomenet i första hand någon annanstans än vid polisen. Det viktigaste är att förhindra att nya ungdomar glider in i gatugäng genom att göra den brottsliga livsstilen mindre attraktiv och erbjuda alternativ för integration i samhället.

Polisen tar bekämpningen av fenomenet på allvar, men enbart åtgärder av polisen räcker dock inte. Det behövs samarbete mellan olika myndigheter och andra aktörer. Ur polisens synvinkel är målet att förhindra att fenomenet förvärras, etableras och att bryta spiralen av våld och annan brottslighet.

Med tanke på polisens förebyggande arbete är det effektivast att koncentrera sig på de unga som rör sig i gängkretsar och som lockas av en brottslig livsstil. Detta samarbete bedrivs mångprofessionellt av polisen till exempel inom den förebyggande Ankarverksamheten. 

Polisens mål är att förhindra att fenomenet med gatugäng förvärras och att gatugäng etableras. Det gäller också att stoppa den växande spiralen av våld och annan brottslighet genom att använda sig av polisens befogenheter och kompetens. Polisens mål är att identifiera begynnande våldsspiraler och bryta dem snabbt, utreda uppdagade brott och ställa förövarna till straffansvar.

Relaterat innehåll

Polisdirektör Sanna Heikinheimos blogg: Att lösa gatugängsfrågan ligger inte bara i polisens händer

Läs mer om den multiprofessionella Ankarverksamheten (du går till en nyt webbplats)