Gatugängsbrottslighet

Hur definierar polisen ett gatugäng?

Det finns ingen allmänt accepterad eller etablerad definition av gatugäng. Polisen har tagit fram en administrativ definition av gatugäng för att rikta sin verksamhet. Enligt denna definition är ett gatugäng en varaktig grupp där medlemmarna tillsammans och upprepade gånger begår brott som har väsentliga effekter, särskilt på ordningen och säkerheten på allmänna platser.

Enligt polisens definition är det en grupp människor som begår brott tillsammans eller åtminstone i samförstånd, och verksamheten är av kontinuerlig natur. De brott som ett gatugäng begår äventyrar ordningen och säkerheten på allmänna platser eller skapar en känsla av otrygghet i ett visst område.  Sådana brott inkluderar särskilt allvarliga våldsbrott, beväpning med skjut- eller eggvapen samt narkotikabrott som är förknippade med våld eller hot om våld. Men även olika typer av brott i datanätverk och annan brottslighet som syftar till att uppnå betydande ekonomisk vinning kan vara en del av gatugängens verksamhet.

Förutom att ta fram en definition har man också identifierat vanliga kännetecken för gatugäng. Gatugäng har ofta en nätverksliknande struktur, medlemmarna är ofta unga män eller unga vuxna, och många grupper har anknytning till en specifik stadsdel. I de gatugäng som polisen har identifierat är majoriteten invandrare eller personer med utländsk bakgrund, födda antingen utomlands eller i Finland. 

Tidigare har gatugäng inte definierats i strafflagen, men i en regeringsproposition som gavs i januari 2025 (RP 219/2024 rd) föreslås att en definition av kriminella grupperingar inkluderas i strafflagen. Termen kriminella grupperingar som används i strafflagen avser gatugäng. I vissa domstolsavgöranden har man också bedömt om ett visst gatugäng har utgjort en organiserad kriminell gruppering som avses i strafflagen. I två fall har hovrätten bedömt att de kännetecken som krävs för en sådan definition inte var uppfyllda i de specifika fallen, men verksamheten i grupp har ändå beaktats vid fastställandet av straffet.

Enligt polisen är ungdomsbrottslighet, gatugäng och organiserad brottslighet delvis separata fenomen, men de ingår i samma kontinuum. Polisen är emellertid oroad över att vart och ett av dessa fenomen kan underblåsa varandra. Minderåriga som begår brott kan hamna i gatugäng eller begå brott på uppdrag av gatugäng eller andra kriminella grupperingar. Gatugängens verksamhet kan också bli mer professionell, och de kan utvecklas till mer organiserade grupperingar. Polisen har också observerat att gatugäng samarbetar med olika organiserade brottsnätverk.

Hur utbrett är fenomenet?

Enligt polisens bedömning har situationen med gatugäng under 2024 förblivit i stort sett oförändrad. De mest framträdande aktörerna i gängen är till stor del desamma som tidigare, och den brottslighet som polisen har avslöjat och som blivit känd har hållit sig på en stabil nivå de senaste åren. Under 2024 minskade antalet brottsanmälningar om personer som tillhör gatugäng med omkring en femtedel jämfört med året innan. Polisen bedömer att detta beror på polisens aktiva åtgärder, då nyckelpersoner inom gatugängen har varit föremål för utredningar och dömts för olika brott.

Trots den stabila övergripande situationen kom flera allvarliga våldsbrott till polisens kännedom under 2024, där personer kopplade till gatugängskriminalitet varit inblandade. Det finns också tecken på att vissa gatugängs brottsliga verksamhet har blivit mer professionell, vilket bland annat märks genom mer organiserad narkotikabrottslighet. Samtidigt har det observerats att vissa gängs aktivitet, till exempel på sociala medier, har minskat. Dessa utvecklingstrender är tecken på en professionalisering av verksamheten samt på de hot som är kopplade till gatugängskriminalitet.

Enligt polisens bedömning fanns det i början av 2025 cirka 180 nyckelpersoner i de identifierade gatugängen som är aktivt involverade i brottslig verksamhet. Tidigare har det konstaterats att det finns cirka tio identifierade gäng, men den nuvarande bedömningen visar att det exakta antalet gäng inte speglar den nuvarande verksamhetsmiljön. Gatugängen har ingen formell organisation och brottslig verksamhet och samarbete utförs i varierande sammansättningar både inom enskilda nätverk och mellan nätverken. Fängelsestraff och myndigheternas åtgärder påverkar också gängens verksamhet på flera sätt.

De viktigaste av polisen identifierade gatugängen verkar huvudsakligen i huvudstadsregionen och i mindre utsträckning i Åboregionen. Gängen har ofta kopplingar till en specifikt stadsdel, men brottslig verksamhet bedrivs på ett stort geografiskt område, även i andra delar av Finland, och verksamheten är inte bunden till något särskilt bostadsområde. Genom nätverken återspeglas också brottslig verksamhet över hela Finland, till exempel genom narkotikahandel och bedrägerier.

En viktig observation på senare tid är nätverkens kopplingar till utlandet och andra kriminella nätverk. Kopplingarna mellan personer i gatugängen och den organiserade brottsligheten i Sverige beräknas ha ökat. Polisen bedriver intensivt nationellt och internationellt samarbete för att bekämpa kriminella nätverk, särskilt med de andra nordiska länderna.

Vad har polisen gjort?

Polisen har sedan 2022 intensifierat samarbetet på riksnivå för att bekämpa gatugäng och harmoniserat definitionen av gatugäng, identifieringsförfarandet, utredningsarrangemangen och informationsutbytet mellan polisenheterna. 

I juli 2023 tillsattes vid polisinrättningen i Helsingfors en utredningsgrupp som är specialiserad på gatugängsbrottslighet och vars verksamhetsområde är i regel huvudstadsregionen utan att polisenheternas verksamhetsområden orsakar några begränsningar. Sedan oktober 2024 har Centralkriminalpolisen haft en enhet, gatugäng-Exit, med målet att särskilt främja utträde från gatugäng.

Polisen har identifierat personerna som hör till gatugäng och kopplingarna mellan gängen och gängmedlemmarna. På basis av denna information har polisen riktat sina insatser mot identifierade personer och mål. Brott begångna av medlemmar i gatugäng har ibland lett till åtal, och brott har också lyckats förhindras i förväg. 

Vad tycker polisen ska göras nu?

Enligt polisens uppfattning leder framför allt utslagning och utsiktslöshet till att unga dras till gatugäng. Också till exempel missbruks- och andra hälsoproblem kan bidra till gängbildning, och därför vidtas åtgärder för att bekämpa gängfenomenet i första hand någon annanstans än vid polisen. Det viktigaste är att förhindra att nya ungdomar glider in i gatugäng genom att göra den brottsliga livsstilen mindre attraktiv och erbjuda alternativ för integration i samhället.

Polisen tar bekämpningen av fenomenet på allvar, men enbart åtgärder av polisen räcker dock inte. Det behövs samarbete mellan olika myndigheter och andra aktörer. Ur polisens synvinkel är målet att förhindra att fenomenet förvärras, etableras och att bryta den onda cirkeln av våld och annan brottslighet.

Med tanke på polisens förebyggande arbete är det effektivast att fokusera på de unga som rör sig i gängkretsar och som lockas av en brottslig livsstil. Detta samarbete bedrivs mångprofessionellt av polisen till exempel inom den förebyggande Ankarverksamheten. 

Polisen bekämpar gatugängskriminalitet genom att använda sina befogenheter och sin expertis.  Polisens mål är att identifiera begynnande våldsspiraler och bryta dem snabbt, utreda uppdagade brott och ställa förövarna till straffansvar.

Relaterat innehåll

Läs mer om den multiprofessionella AnkarverksamhetenLänk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik (du går till en nyt webbplats)