Navigeringsmeny

Viharikokset - muu sisältö sv

Hatbrott

Vad är ett hatbrott? Det finns ingen särskild definition av begreppet hatbrott i Finlands lagstiftning.

Med ett hatbrott avses i allmänhet ett brott vars motiv är fördomar och fientlighet mot den folkgrupp som offret representerar. En gärning kan även rikta sig mot hela majoritetsbefolkningen.

Motiv till hatbrott anses vara

  • ras
  • hudfärg
  • härstamning
  • nationalitet eller etniskt ursprung
  • religion eller personlig övertygelse
  • sexuell läggning
  • funktionsnedsättning
  • eller utifrån ett annat motiv som är jämförbart med dessa.

Dessa är skärpningsgrunder för straff i Strafflagen vilka man tar hänsyn till vid definiering av hatbrott.

Offret behöver inte nödvändigtvis tillhöra någon av grupperna, utan det räcker att gärningsmannen antar att personen tillhör gruppen. Offret kan väljas ut för att vederbörande har en nära relation till en person som ingår i en grupp som är föremål för fördomar och hat. Kopplingen till gruppen kan vara någon annan. Gärningen kan exempelvis rikta sig till en anställd på en flyktingmottagning på grund av dennes arbete.

Motivet avgör

Vilken gärning som helst som anges i vår lagstiftning kan i princip vara ett hatbrott. Gärningens motiv avgör om det är fråga om ett hatbrott. De vanligaste brotten med rasistiska motiv är exempelvis misshandel, olaga hot och ärekränkning. 

Brottet hets mot folkgrupp innehåller i sig ett hatmotiv. Domstolen kan även ta hänsyn till hatmotivet som skärpningsgrund för straffet även vid en så kallad normal straffskala.

På grund av deras natur förknippas hatbrott med ökad skadlighet och fara. Vid hatbrott är det ingen slump att offret utsätts för gärningen, utan personen väljs ut på grund av personliga, oftast synliga egenskaper. 

Hatbrott kan påverka hela gruppen

Ett enskilt hatbrott kan även ses som ett så kallat signalbrott. Då kan den minoritet som brottsoffret representerar, uppleva sig kollektivt utsatt för brottet. I ett sådant här fall ses brottet som ett hot mot den grupp som offret representerar. 

Exempelvis kan familjemedlemmar och släktingar känna otrygghet om deras släkting har blivit utsatt för hatbrott. En sådan kollektiv reaktion kan påverka förhållningssättet mot en minoritetsgrupp negativt. Hatbrott kan minska tilliten mellan minoritetsgruppen och representanterna för majoriteten. En ökande otrygghet kan minska gruppens tillit till samhället och dess strukturer.

Hatretorik

Termen hatretorik, som har förekommit i allmänspråket och i den offentliga debatten, har visat sig vara ett begrepp som lämnar rum för tolkning. Som hatretorik räknas allt olämpligt prat som framförs i tal eller skrift.

I Europarådets ministerkommittés rekommendation definieras hatretorik på följande sätt:

Hatretorik är alla uttrycksformer som sprider, hetsar, underblåser eller rättfärdigar etniskt hat, främlingsfientlighet, antisemitism eller annat hat, grundat på intolerans.

Detta gäller såväl aggressiv, intolerant nationalism som diskriminering och fientlighet gentemot minoriteter, invandrare och personer med invandrarbakgrund.

Hänsyn ska tas till yttrandefrihet

Vid granskning av hatretorik bör hänsyn tas till yttrandefriheten. Med detta avses var och ens rätt att uttrycka, publicera och ta emot åsikter, information och andra meddelanden utan att någon hindrar detta. 

Yttrandefriheten omfattar inte endast sådana uppgifter eller åsikter som gärna tas emot eller som anses vara oförargliga eller betydelselösa, utan också sådana som exempelvis upplevs som upprörande, störande eller obehagliga. Yttrandefriheten är skyddad både i Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna och i Finlands grundlag. 

Yttrandefrihetens begränsningar

I Finlands lagstiftning och olika internationella fördrag begränsas ändå yttrandefriheten så att den inte får användas för att kränka andras grundläggande rättigheter eller människovärde. 

I strafflagen har yttrandefriheten begränsats bland annat så att ärekränkning och hets mot folkgrupp är straffbara handlingar. De här brotten kan därför även räknas som hatbrott, om de har ett hatmotiv. Att bekämpa och utreda en sådan här brottslighet hör till polisens uppgifter. 

Viharikokset vaikutukset sv

Hatbrott leder till stora konsekvenser

Hatbrott påverkar inte bara brottsoffret. Hatbrott påverkar även samhället i stort, relationerna mellan olika folkgrupper och den sociala kohesionen. Brott vars motiv är hat eller rasism kan också vara extremistbrott. Att utsättas för hatbrott kan även på grund av diskriminering leda till extremistiskt beteende.

Därför måste hatbrott ses som en allvarlig form av brottslighet som måste motarbetas effektivt. Polisen kan inte själva bekämpa hatbrott som en företeelse, utan det behövs en större samhällelig insats.

Viharikokset haitari sv