Intern kontroll garanterar polisarbetets kvalitet
Den interna kontrollen ankommer på var och en som arbetar inom polisen. Den interna kontrollen består av vardagliga förfaranden och handlingssätt med hjälp av vilka man strävar efter att säkerställa att verksamheten är laglig och leder till resultat.
Med intern kontroll strävar man efter att förebygga och avslöja fel, misstag och missbruk. Den interna kontrollen ska omfatta ämbetsverkets egen verksamhet, men även verksamhet för vilken ämbetsverket ansvarar med stöd av lagstiftning, avtal eller andra åtaganden.
Riskhantering stöder intern kontroll. Med riskhantering avses ett förfarande som polisen genomför systematiskt i syfte att identifiera och uppskatta risker samt för att inleda nödvändiga åtgärder och följa upp utfallet enligt principen för fortlöpande utveckling.
Den vanligaste formen av intern kontroll är chefsarbete
Det finns ingen särskild personal för den interna kontrollen, utan kontrollen hör internt ihop med ämbetsverkets funktionskedjor och de personer vid polisenheten som fortlöpande utför dessa i sina respektive uppgifter.
Varje tjänsteman ska efterleva de föreskrifter, anvisningar och handlingssätt samt befogenheter som utfärdats av funktionerna och förvaltningen.
Ämbetsverkets och inrättningens högsta ledning svarar för att ordna den inre kontrollen samt för att den är ändamålsenlig och tillräcklig. Den vanligaste formen av intern kontroll är att chefer övervakar och handleder sina medarbetares tjänsteåligganden eller arbetsuppgifter.
Organisationen ska ha en systematisk intern kontroll som utförs vid rätt tidpunkt. Den interna kontrollen ska vara fortlöpande.
Laglighetsövervakning
Laglighetsövervakningen är inriktad intern kontroll i syfte att övervaka myndighetsverksamhetens laglighet.
Polisstyrelsen har till uppgift att planera, utveckla, leda och övervaka polisverksamheten och dess stödfunktioner i fråga om polisinrättningarna och polisens riksomfattande enheter.
Varje ämbetsverk inom inrikesministeriets förvaltningsområde ansvarar för sin egen laglighetsövervakning och för ordnandet av laglighetsövervakningen i sina egna verksamheter och verksamhetsområden.
Polisens laglighetsövervakning definieras i Polisstyrelsens anvisning om laglighetsövervakning. Polisstyrelsen, som fungerar som Polisens högsta ledning, ansvarar som en styrande, ledande och övervakande enhet för att polisens laglighetsövervakning är ordnad på ett ändamålsenligt sätt på det riksomfattande planet.
Chefen för en polisenhet ansvarar i sin tur för att laglighetsövervakningen ordnas och tilldelas polisenheten.
Verksamhetsformerna inom laglighetsövervakning
De centrala formerna för laglighetsövervakning vid polisen är
- laglighetsövervakningsinspektioner
- behandling av förvaltningsklagan, medborgarbrev och utredningar på eget initiativ
- kontroll av behandlingen av personuppgifter.
Laglighetsövervakningen producerar riktig, tillräcklig och så aktuell information som möjligt om lagligheten av myndighetens verksamhet som stöd för polisens ledning. Syftet med laglighetsövervakning är att förebygga eventuella fel. Ett ytterligare syfte är att felaktig eller lagstridig verksamhet tas upp för behandling i ett ändamålsenligt förfarande i ett så tidigt skede som möjligt.
Intern laglighetsövervakning inriktas på sådan verksamhet som är svårare att nå genom extern kontroll och på ärenden som anknyter till genomförandet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.
Den interna laglighetsövervakningen är inte bestraffande. Vid misstanke om lagstridigt förfarande ska man dock alltid ingripa i ärendet och utreda det i tillräcklig omfattning. Vid behov ska ett lagstridigt förfarande hänskjutas för bedömning till tjänstemannarättsligt eller straffrättsligt förfarande. Inom förvaltningens egen interna laglighetsövervakning utförs inte förundersökning eller åtgärder för rättstillämpning.
Laglighetsinspektioner
Polisstyrelsens laglighetsövervakning gör regelbundna inspektioner i polisenheterna. Inspektionerna bygger på årliga planer. Målenheten ombes på förhand lämna förhandsmaterial om varje inspektionsobjekt. Dessutom hörs experter i målenheten personligen vid inspektionen.
Även polisenheternas juridiska enheter utför ett betydande antal laglighetsinspektioner varje år.
Enheterna för juridiska frågor
Vid polisinrättningarna finns enheter för juridiska frågor som lyder under polischefen och som svarar för att sköta juridiska frågor vid polisinrättningen samt för att genomföra laglighetsövervakning.
Polisinrättningarnas enheter för juridiska frågor utför ett betydande antal laglighetsgranskningar årligen.
Övervakning av inhämtandet av information
De hemliga metoderna för inhämtande av information har varit prioriterade områden för polisens interna laglighetsövervakning sedan flera år. Detta beror på deras karaktär: med dem görs ingrepp i integritetsskyddet, som är en grundläggande rättighet för medborgaren, och målpersonen får i regel veta om verksamheten först i efterhand.
Polisstyrelsens laglighetsövervakning lämnar årligen en redogörelse till inrikesministeriet om polisens inhämtande av information och om dess övervakning. Redogörelsen består av en offentlig och en sekretessbelagd del.
Behandlingen av klagomål
Förvaltningsklagan är ett allmänt etablerat begrepp och ett rättsskyddsmedel som anknyter till laglighetsövervakning. Med förvaltningsklagan avses en anmälan eller angivelse som riktats till en högre myndighet om fel vid tjänsteutövning eller om försummelse i anslutning till myndighetens verksamhet.
Polisstyrelsen behandlar och avgör förvaltningsklagan som gäller
- Polisstyrelsens tjänstemän
- polisenheternas högsta ledning
- flera polisenheter och
- ärenden av principiell betydelse.
Polisenhetens chef eller en tjänsteman som denne förordnat avgör i sin tur klagomål som gäller tjänstemän i polisenheten, om det inte på grund av jäv eller andra motiverade grunder är ändamålsenligare att avgöra dem i Polisstyrelsen.
När ett ärende är aktualiserat vid en polisenhet kan Polisstyrelsen ta upp ärendet för behandling om detta är motiverat med hänsyn till ärendets karaktär. Varje polisenhet behandlar de förvaltningsklagomål och medborgarbrev som är riktade till enheten. Polisstyrelsen kan överföra behandlingen av en förvaltningsklagan eller ett medborgarbrev till den aktuella polisenheten om behandlingen på något av de grunder som nämns ovan inte ankommer på Polisstyrelsen.
Innehållet i förvaltningsklagan
Det lönar sig att anföra förvaltningsklagan skriftligen. Även en person som inte är part i det förfarande som behandlas i klagan kan anföra klagan. Då beaktas vid behandlingen av klagan att sekretessbelagd inte kan överlåtas till andra än till parter.
Av klagan ska framgå
- den klagandes namn
- kontaktinformation och
- nödvändiga uppgifter om det ärende som förvaltningsklagan gäller.
Om en förvaltningsklagan specificerats otillräckligt, är det vid behov möjligt att be den klagande komplettera den.
Du kan använda formuläret nedan för att anföra förvaltningsklagan.
Obs! I vissa webbläsare kan pdf-blanketten inte visas direkt i webbläsarens fönster, utan den måste först laddas ned genom att klicka på webbläsarens knapp Ladda ned (Download) och sedan öppnas med programmet Acrobat Reader.
Anförande, behandling, administrativ styrning med anledning av förvaltningsklagan och besvärsförbud regleras mer ingående i förvaltningslagen.
Anföra förvaltningsklagan
Du kan skicka förvaltningsklagan till polisen skriftligen eller per e-post.
- Om din klagan gäller en tjänsteman som arbetar vid en bestämd polisinrättning ska du lämna klagan till den polisinrättning vid vilken den tjänsteman som klagan gäller arbetar eller där det felaktiga förfarandet inträffat.
- Om din klagan gäller en tjänsteman som arbetar vid en av polisens riksomfattande enheter (Centralkriminalpolisen, Polisyrkeshögskolan), lämna klagan till den riksomfattande enhet vid vilken den tjänsteman som klagan gäller arbetar eller där det felaktiga förfarandet inträffat.
- Om din klagan gäller flera polisenheter, en viss polischef, chefen för en av polisens riksomfattande enheter eller en tjänsteman vid Polisstyrelsen, lämna klagan till Polisstyrelsen på adressen Polisstyrelsen, PB 1000, 02151 Esbo, eller per e-post kirjaamo.poliisihallitus@poliisi.fi.
Sök polisenheternas kontaktinformation
Behandling och undersökning av förvaltningsklagan
Behandlingen av en förvaltningsklagan är avgiftsfri.
Din klagan undersöks om besvärsmyndigheten anser att det finns grunder att misstänka lagstridigt eller felaktigt förfarande.
Vid behov begärs en utredning av den tjänsteman som klagan gäller och ett utlåtande av tjänstemannens chefer med anledning av klagoskriften. Det är också möjligt att begära ett genmäle av den klagande i ärendet.
Ett skriftligt svar ges på klagan. Svaret skickas för kännedom till den klagande och till den som klagan gällde.
Anonyma klagomål undersöks inte utan särskilda skäl. Inte heller en förvaltningsklagan som gäller en omständighet som ligger mer än två år tillbaka i tiden prövas, om det inte finns särskilda skäl.
Preskriptionstiden börjar löpa från myndighetens påstådda lagstridiga åtgärd, men det kan också ha betydelse när den klagande delgetts avgörandet eller åtgärden. Preskriptionstiden är inte absolut. I regel behandlas dock inte ärenden som är över fem år gamla i klagomålsförfarandet.
Följderna av förvaltningsklagan och besvärsförbud
Om det framgår att den som klagan gäller förfarit på ett klandervärt sätt i ärendet, kan besvärsmyndigheten delge den tjänsteman som klagan gäller sin uppfattning om tjänstemannens felaktiga förfarande, eller, beroende på felets eller försummelsens allvarlighet, meddela myndigheten eller tjänstemannen en anmärkning.
Avgörandet om klagan kan inte ändra eller häva den förvaltningsåtgärd eller det förvaltningsbeslut som förvaltningsklagan gäller. Tillsynsmyndigheten kan inte heller omedelbart åtgärda fel som den observerat i myndighetsverksamheten och den kan i allmänhet inte förutsätta att den som förvaltningsklagan gäller handlar på ett visst sätt.
Enligt förvaltningslagen får ett avgörande i ett ärende som gäller förvaltningsklagan inte överklagas genom besvär.
Jämt antal klagomål
År 2019 anfördes sammanlagt cirka 650 klagomål om polisens förfarande hos Polisstyrelsen och polisenheterna. Det har inte skett en betydande förändring i det totala antalet klagomål i jämförelse med tidigare år.
I likhet med de tidigare åren har största delen av klagomålen gällt förundersökning och beslut i anslutning till den. De flesta av dessa fall har handlat om att den klagande varit missnöjd med att förundersökning inte utförts eller om att förundersökning lagts ned utan att ärendet skickats till åtalsprövning. Även förundersökningens längd har varit föremål för många klagomål.
Andra orsaker för klagomål har varit bland annat övervaknings- och larmverksamheten samt upplevt osakligt beteende hos en polisman.