Dödsfall i trafikolyckor har de senaste åren koncentrerats till så kallade halva Finland. Som framgår av den bifogade kartan har majoriteten av dödsolyckorna på Finlands vägar under åren 2022–2023 inträffat söder om landskapet Lappland. Enligt Statistikcentralens (2024b) uppgifter inträffade cirka en femtedel (N = 67, 18 %) av de 379 dödsfallen under dessa år enbart i Nyland. Dödsfallen i Nyland, Egentliga Finland och Birkaland utgör sammanlagt cirka en tredjedel (N = 128, 34 %) av alla trafikdödsolyckor. I förhållande till befolkningen har antalet dödsfall i vägtrafiken dock varit minst per 10 000 invånare just i Nyland, medan antalet dödsfall i Södra Savolax och Kajanaland är störst.
Dödsolyckor 2022–2023. Källa: Ramboll 2024.
Av de 451 dödsfallen i trafikolyckor under åren 2022 och 2023 samt januari–juni 2024 har 191, det vill säga cirka 42 procent, inträffat vid olyckor i områden med en hastighetsbegränsning på 80 km/h (Statistikcentralen 2024b). Denna hastighetsbegränsning har varit den klart vanligaste där dödsfall inträffat vid kollisioner. Den typiska perioden för dessa dödsfall har varit från november till januari.
Finländska förare kör ofta för fort. Enligt den internationella ESRA-studien (E-Survey of Road Users’ Attitudes) har tre av fyra finländska förare kört över hastighetsgränsen under de senaste 30 dagarna, vilket är högre än genomsnittet för de svarande länderna.
Enligt polisens systemdata har 41 procent av dödsfallen i trafikolyckor mellan januari 2022 och juni 2024 klassificerats som grovt äventyrande av trafiksäkerheten enligt den allvarligaste brottskategorin. Bakgrunden till dessa dödsolyckor har således varit verksamhet som har uppfyllt rekvisitet för grovt äventyrande av trafiksäkerheten enligt 23 kap. 2 § i strafflagen (545/1999), dvs. föraren av fordonet har t.ex. kört betydligt över den högsta tillåtna hastigheten antingen uppsåtligen eller av grov likgiltighet. Ungefär 40 procent av dödsfallen har inträffat i Nyland, Egentliga Finland och Birkaland. På riksnivå har cirka 39 procent av dödsfallen orsakats av olyckor där misstanke om grovt äventyrande av trafiksäkerheten funnits, och dessa har inträffat i områden med hastighetsbegränsningen 80 km/h.
Alkohol och allvarliga kollisioner
I de trafikolyckor som undersöks av utredningskommissioner är enskilda riskfaktorer som konstaterats ofta alkoholpåverkan, avsaknad av säkerhetsbälte och förares allmänna likgiltighet för trafikregler. Överskridande av hastighetsgränsen är också en typisk riskfaktor i alkoholrelaterade olyckor.
Totalt sett har trafikdödsfall i Finland minskat med cirka 20 procent under de senaste tio åren. Enligt Statistikcentralens (2024a) uppgifter har i genomsnitt cirka en femtedel, och under vissa år till och med en fjärdedel, av dödsfallen i personskadeolyckor under samma period inträffat vid rattfylleriolyckor. Med andra ord har andelen dödsfall vid rattfylleriolyckor i förhållande till alla trafikdödsolyckor hållits på ungefär samma nivå år efter år. Förra året var dock andelen dödsfall vid rattfylleriolyckor endast cirka 11 procent, det vill säga 20 personer, medan det genomsnittliga antalet tidigare år har varit omkring 50 (Statistikcentralen 2024). Unga dör relativt ofta i rattfylleriolyckor. Enligt Institutet för Olycksinformation OTI:s uppgifter var 27 procent av de personer som omkom i alkoholrelaterade olyckor mellan 2018 och 2022 under 25 år (Räty 2024).
Andelen olyckor på grund av grovt rattfylleri (alkoholkoncentrationen i blodet minst 1,2 promille) har länge varit runt 60 procent av rattfylleribrotten. Riskfaktorn för att orsaka en dödlig trafikolycka är cirka hundra gånger större om alkoholkoncentrationen i blodet är 1,0 promille, och redan ungefär tio gånger större om alkoholkoncentrationen är 0,4 promille (Luoma 2022).
Narkotika och allvarliga kollisioner
Enligt den avfallsvattenundersökning som Institutet för hälsa och välfärd (THL) gjort är amfetamin den mest använda stimulerande drogen i de flesta delar av Finland. Användningen av både amfetamin och kokain har ökat utanför huvudstadsregionen. (THL 2024b.) Resultaten från avfallsvattenundersökningar i hela Finland under åren 2012–2022 har i stort sett överensstämt med statistiken över narkotikarattfylleri och med de beslag som polisen och tullen gjort (THL 2024a).
I en intervju för Yle har missbruksläkare Juha Oksanen konstaterat att ett framträdande drag hos problemmissbruk i Finland är blandmissbruk, där ”man använder det som finns tillgängligt” (Koskelo 2024).
Enligt OTIs rapport om droger 2024 inträffade det i genomsnitt cirka 16 dödliga drogrelaterade trafikolyckor årligen under åren 2018–2022 (Räty 2024). Olycksutvecklingen har i stort sett följt antalet fall av drograttfylleri som kommit till myndigheternas kännedom och som var som högst år 2020. År 2022 var antalet fall av drograttfylleri 5 788, jämfört med 9 272 år 2020. Enligt polisens statistik har cirka en femtedel av de som misstänkts för drograttfylleri under de senaste åren varit under 25 år. Enligt OTI har en något större andel, drygt en fjärdedel, av de personer som orsakat rusmedelsrelaterade olyckor som lett till döden varit under 25 år.
Fortkörning överträffar till och med alkohol och droger
Enligt Luoma (2022) körde cirka tio procent av de bilförare som orsakade dödliga olyckor för fort på den aktuella vägsträckan. Risken att orsaka en dödlig olycka är ungefär tio gånger högre vid en hastighet på 105 km/h och upp till hundra gånger högre vid 130 km/h på en väg med en hastighetsbegränsning på 80 km/h.
Fortkörning spelar en betydande roll vid kollisioner med dödlig utgång. Fortkörning förkortar reaktionstiden och påverkar olyckans allvarlighetsgrad. Ett stort antal dödsolyckor inträffar vid höga hastigheter och relativt ofta och till och med överraskande mycket i områden med en hastighetsbegränsning på 80 km/h.
Även om berusningsmedel länge har varit en utmaning i trafiken och situationen inte förbättras i och med den ökade användningen av narkotika, och promillefördelningen inte heller varierar nämnvärt, utan ett stadigt berusningstillstånd är vanligt vid alkoholrattfylleri, kan fortkörning dock anses vara en betydande, till och med för närvarande rentav större, risk för dödsfall i vägtrafiken. Orsaken till att någon väljer att köra för fort trots kända risker kan vara komplex, men samma förare har möjlighet att påverka dessa faktorer genom att anpassa hastigheten på sitt fordon efter trafikreglerna och rådande förhållanden. En lämplig hastighet är inte alltid den maximihastighet som hastighetsbegränsningen visar.
Källor
Koskelo, Maaria: Satamakaupungissa metamfetamiinin käytön ennätystulos – käyttäjät eivät usein edes tiedä, mitä käyttävät. Yle Uutiset 18.7.2024. https://yle.fi/a/74-20099912
Luoma, Arto: Kuolemaan johtaneisiin liikenneonnettomuuksiin vaikuttaneita taustatekijöitä 2005–2014. Institutet för olycksinformation OTI 2022. https://www.lvk.fi/document/318710/2CAFA6300EEB9C65FE7EFA1D90729276024F44EDE293FEB6435E3C075A4E1EEC
Ramboll: Onnettomuudet kartalla. https://mobilityanalytics.ramboll.com/onn/poliisi/ Viitattu 6.8.2024.
Räty, Esa: OTI-Päihderaportti. Institutet för Olycksinformation OTI 2024. https://www.lvk.fi/document/551159/00D93F3E8A11D4285C3D28CD9BEE7DE17FD1C71DFA770EE4647E0D06C64859D4
Institutet för hälsa och välfärd THL: Jätevesitutkimus: väestötason huumeiden käyttö. Sidan uppdaterad 27.6.2024. https://thl.fi/tutkimus-ja-kehittaminen/tutkimukset-ja-hankkeet/jatevesitutkimus (2024a)
Institutet för hälsa och välfärd THL: Jätevesitutkimus: kokaiinin käyttö lisääntynyt pääkaupunkiseudun ulkopuolella, amfetamiinin käyttö kasvussa suuressa osassa maata. Meddelande 28.7.2024. https://thl.fi/-/jatevesitutkimus-kokaiinin-kaytto-lisaantynyt-paakaupunkiseudun-ulkopuolella-amfetamiinin-kaytto-kasvussa-suuressa-osassa-maata (2024b)
Statistikcentralen: Trafikolyckor. https://tieliikenneonnettomuudet.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/Tieliikenneonnettomuudet/ Uppgifterna hämtade 6.8.2024 (2024a)
Statistikcentralen: Statistik över vägtrafikolyckor. Finlands officiella statistik (FOS). https://stat.fi/sv/statistik/ton (uppgifterna hämtade 6.8.2024 (2024b).
Pasi Rissanen
polisöverinspektör
Polisstyrelsen
Mika Sutela
analytiker
Polisstyrelsen
