Tjänstekläderna är ett av polisens mest synliga kännetecken

Polisen använder fält-, skydds- och specialklädsel vid utomhusarbete och tjänstgöringskläder vid inomhusarbete. I fältklädsel ingår bland annat overaller. Skydds- och specialkläder är exempelvis reflexvästar, regnkläder samt motorcykelpolisernas kläder. Skjortor och raka byxor hör till tjänstekläderna. En del poliser arbetar också i civilkläder. 

Besöksklädsel används i samband med representationsuppgifter och festklädsel på bl.a. bröllop eller självständighetsdagen. 

Det är bara en polis som får använda polisens uniform eller tjänstedräkt. Ingen annan har rätt att använda kläder eller plagg som på ett vilseledande sätt liknar polisens tjänsteuniform eller tjänstedräkt. Det är också förbjudet att använda polisens emblem eller ett märke som liknar det. Om du uppträder i föregiven egenskap av polis kan du göra dig skyldig till usurpation av tjänstemannabefogenhet. 

Med polischefens tillstånd får man använda polisens tjänsteuniform i en teaterpjäs eller vid annat liknande tillfälle.

Tjänsteklädernas historia

Polismyndigheterna har använt uniformer ända sedan autonomitiden. Uniformernas utseende och gradbeteckningarna som visade tjänsteställningen föreskrevs även då genom förordningar. Den första egentliga uniformen som formgavs för polisen togs i bruk vid Helsingfors polisinrättning 1861. Modellen för klädesdräkten följde den västeuropeiska stilen under 1800-talet. Under den s.k. förtryckstiden i början av 1900-talet användes även en förryskad modell med påsbyxor och en knapplös rock.

När Finland blev självständigt formgav konstnär Jorma Gallen-Kallela 1918 den första uniformsmodellen som endast var avsedd för stadspoliser. En mörkblå uniform med ståkrage togs i bruk i hela landet 1923. Modellen kvarstod med vissa ändringar och tillägg fram till 1951 då polisen fick en modernare uniform med öppen krage. 

Förordningar om uniformen

Bestämmelser om polisens tjänstekläder finns i inrikesministeriets förordning om polisens uniform.