Ett varulotteritillstånd kan inte beviljas ett företag som idkar näringsverksamhet eller privatpersoner, utan varulotterier är avsedda som en form av medelsanskaffning för allmännyttiga samfund och stiftelser.
Marknadsföringslotterier är utlottningar, tävlingar och motsvarande som anordnas av näringsidkare och där det erbjuds en möjlighet till en vinst som baserar sig på slumpen. Marknadsföringslotterier anordnas i försäljningsfrämjande syfte eller för andra marknadsföringssyften i företaget.
Lotteritillstånd beviljas inte för att anordna ett marknadsföringslotteri eftersom lotterilagen gäller inte s.k. marknadsföringslotterier.
Mer information om marknadsföringslotterier fås av Konkurrens- och konsumentverket
Om deltagandet i utlottningen inte kräver något annat än besvarande av en enkät, är lotteriet genuint avgiftsfritt och hör alltså inte till lotterilagens tillämpningsområde. Således behövs inget tillstånd till att anordna lotteriet.
Med mindre lotterier avses varulotterier där lotternas sammanlagda försäljningspris är högst 3 000 euro och där försäljningen av lotterna och utdelningen av vinsterna sker vid samma tillställning.
Med ”samma tillställning” som nämns i samband med mindre lotterier avses en tillställning där en och samma publik deltar och är närvarande hela tiden, både när lotterna säljs och vinsterna delas ut. Kravet på samma publik uppfylls inte till exempel vid tillställningar som anordnas på torg, i butiksentréer eller på mässor. Definitionen av samma tillställning uppfylls inte heller när det är frågan om en tillställning som pågår länge och där publiken byts under tillställningen. Avsikten är att publiken övervakar anordnandet av lotteriet.
Mindre lotterier är en form av medelsanskaffning för allmännyttiga samfund och avkastningen från lotteriet ska användas till allmännyttiga ändamål. Anordnandet av lotteriet förutsätter inte ett lotteritillstånd, men den som anordnar lotteriet ska vara ett allmännyttigt samfund. Evangelisk-lutherska kyrkan eller Ortodoxa kyrkan och deras församlingar kan anordna mindre lotterier.
Därutöver kan en skolklass eller motsvarande studiegrupp under vissa förutsättningar anordna ett mindre lotteri för att främja studierna eller hobbyverksamhet som stöder studierna.
Enligt definitionen av lotteri är de tre centrala elementen i lotterier att de är sker mot vederlag, att vinstmöjligheten är baserad på slumpen och att vinsten har ett penningvärde. Lotterilagens tillämpningsområden omfattar alltså sådana lotterier där deltagandet är avgiftsbelagt. Sådana lotterier förutsätter i regel ett tillstånd (med undantag för mindre lotterier).
Det behövs inget tillstånd för att anordna avgiftsfria varulotterier. Avgiftsfriheten ska dock vara äkta. Inget slags vederlag, inte ens indirekt, får tas ut av deltagarna. Som avgiftsfria lotterier anses till exempel inte lotterier där endast personer som först betalar en inträdesavgift till en tillställning där lotteriet anordnas kan delta.
Om ett lotteri anordnas där varje vinst vinner ett pris av samma värde är vinsten inte slumpmässig och inget lotteritillstånd behövs. Om det däremot finns en eller flera värdefullare vinster i ett lotteri av typen vinst varje gång är vinsten slumpmässig och anordnandet av lotteriet kräver tillstånd.
Med manuell dragning menas en dragning där varje lott berättigar till en vinst dragningen genomförs genom att dra lotterna.
För det första gäller det att bestämma om det är frågan om ett lotteri (beroende på slumpen) eller en äkta pimpelfisketävling (beroende på skicklighet). I en äkta pimpelfisketävling utdelas priserna i allmänhet baserat på fångstens vikt, till exempel så att den som fångat den största fisken eller fått den största sammanlagda fångsten vinner. Om vinnarna emellertid väljs slumpmässigt och skickligheten saknar betydelse, är det frågan om ett i lotterilagen avsett lotteri.
Nej. Om virtuell valuta används som betalningsmedel, anses det vara ett i definitionen av lotteri avsett vederlag i enlighet med lotterilagen. Således hör användningen av virtuell valuta till lotterilagens tillämpningsområde och lotterilagen tillämpas på det.
Om en avgift, dvs. ett vederlag, tas ut för deltagande i bingospel, kräver anordnandet av bingo alltid tillstånd. Ett tillstånd i enlighet med lotterilagen kan beviljas registrerade föreningar, självständiga stiftelser och andra sammanslutningar med allmännyttigt ändamål. Således kan ett företag aldrig beviljas ett bingotillstånd. Det är möjligt att anordna vederlagsfria, dvs. gratis bingospel i en restaurang. Då behövs inget tillstånd. Deltagandet ska dock vara genuint gratis, vilket betyder att en avgift inte heller får tas ut indirekt, till exempel som en förhöjd garderobsavgift eller i samband med ett annat köp.
Ett allmännyttigt samfund kan, efter att ha fått ett bingotillstånd, i en restauranglokal anordna ett bingospel, vars avkastning används för att främja allmännyttig verksamhet.
Tävlingar där vinnaren bestäms baserat på rangordning efter deltagarnas kunskap faller utanför lotterilagens tillämpningsområde. I frågesporter har frågorna upprättats så att det i regel alltid finns ett rätt svar som kan verifieras till dem. Utgångspunkten är alltså att någon av deltagarna utifrån sina kunskaper kan ge rätt svar på frågan som ställts. I frågesporter beror vinsten inte på slumpen och därför hör de inte till lotterilagens tillämpningsområde.
Dragning i ett varulotteri med varulotteritillstånd övervakas antingen av polisinrättningen eller notarius publicus vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatabas (tidigare Magistraten) på den ort där lottningen sker. Lottningen kan således övervakas endast av ovan nämnda myndigheter.
Lotterilagen innehåller inga bestämmelser om hur länge handlingar måste förvaras. Förvaringstiden för ovan nämnda handlingar måste bedömas med stöd av bestämmelser i annan lagstiftning, exempelvis bokföringslagen.