Bedrägeribrott

Bedrägerierna på näthandelsplatserna sker i samband med försäljning, köp eller uthyrning av varor eller tjänster. 

Bedragarna använder sig av snabba tidtabeller och lockande priser för att få folk att reagera snabbt och riskfyllt.  Först betalas hela summan eller en del av den till ett konto som bedragaren uppger. Senare kan offret konstatera att varan inte alls levereras eller att den inte motsvarar vad man kommit överens om. Det går inte heller att få tag på säljaren efter affären.

Bedrägeriernas olika former är obegränsade

Många populära tjänster berörs av nätbedrägerier. Bostaden eller stugan man hyrt existerar kanske inte i verkligheten, varvid den långa flytt- eller semesterresan har varit förgäves. Bedrägeriet kan också gälla biljetter till konserter, teaterföreställningar eller idrottstävlingar. 

Konsumentskyddet omfattar inte nätaffärer mellan två privatpersoner
På nätets auktions- och lopptorgssidor kan privatpersoner köpa och sälja olika varor. Affären sker dock direkt mellan köpare och säljare, och webbplatsens administratör har inget ansvar för eventuell felanvändning. Avtal mellan två privatpersoner omfattas heller inte av konsumentskyddet.

Varningsklockorna borde ringa om

• säljaren utövar påtryckningar för att få till stånd en snabb affär
• ingen ordentlig bakgrundsinformation hittas om säljarföretaget
• du blir erbjuden ett alltför förmånligt erbjudande. 

Bedrägeribreven skickas per e-post, sms och per post. I dessa försöker avsändaren lura till sig pengar med olika påhittade förklaringar och förevändningar. Dessa brev kallas ofta även “Nigeriabrev”.

Breven vädjar till människors behov av att få hjälpa eller drömmar om snabba pengar, emellanåt till båda på en gång. Även brev med besked om ansenliga lotto- eller lotterivinter är vanliga, även om mottagaren inte deltagit i några utlottningar. 

När du mottar tvivelaktiga meddelanden

• förstör tvivelaktiga e-postmeddelanden såsom annan skräppost
• besvara inte meddelandet
• öppna inte bifogade filer
• meddelandena behöver inte skickas till polisen.

Bedrägliga nätförälskelser har lyckats svindla till sig stora summor av sina förälskade motparter. Förhållanden som uppstått på diskussionsforum och dejtingsajter på nätet kan resultera i att föremålet för bedrägeriet förälskar sig upp över öronen. I en sådan situation kan det vara svårt att förstå att den älskade endast är ute efter ens pengar.

Varför faller man offer för kärleksbedrägerier? Motiven är ofta förtjusning, förälskelse och en vilja att bli förmögen.

Drömläkaren eller -officeren tilltalar den som längtar efter romantik

Ett kärleksbedrägeri eller romansbedrägeri är ett brott som vem som helst kan råka ut för. Bedragarna är ofta väldigt skickliga både då det gäller människokännedom och datatekniskt kunnande. De utnyttjar hänsynslöst människors naturliga behov av att hitta sällskap eller en livskamrat. Offret kan ha mycket svårt att särskilja om det är fråga om en annan människa som uppriktigt söker sällskap eller om ett bedrägeriförsök, utfört av en yrkesbrottsling. 

Ett kärleksbedrägeri är upplagt på följande vis:

• Kontakten till offret sker i allmänhet via sociala medier.
• Rätt snart efter att kontakten uppstått utmålas bilder av en gemensam framtid och ett besök till Finland. Besöket inställs senare av mångahanda orsaker.
• Videosamtal med bedragaren är inte möjliga av olika orsaker.
• En kärleksbedragare framhäver ofta sin enorma förmögenhet, eller att hen nyligen har fått ett stort arv. 
• Bedragaren vill skicka en ansenlig summa pengar till offret, men före det behövs det pengar för att transaktionen ska kunna genomföras.
• Det är vanligt att bedragaren vill att pengarna överförs till ett annat konto än bedragarens eget. En begäran om pengar kan också hänföra sig till en nödsituation, såsom sjukhusavgifter, tullavgifter eller löner som måste betalas, eller arbetslöshet, skilsmässa eller en närstående persons död.
• Bedragaren kan upprepade gånger be om pengar och visa kvitton eller myndighetsdokument för att förbättra sin trovärdighet. Även utomstående människor kan vara inblandade för att förbättra trovärdigheten. Offret kan t.ex. kontaktas av en bank- eller tulltjänsteman eller en läkare, på uppdrag av bedragaren. E-postmeddelandena kan vara skickade från säregna adresser, även om de vanligen har formen förnamn.efternmamn@firma.com.
• Offret får bilder, där bedragaren förekommer tillsammans med djur eller barn, eller i ett arbete som inger förtroende.  Bedragaren uppger sig vanligen för att vara rik, ha ett bra jobb och vara i god fysisk form.

Har du blivit, eller misstänker dig ha blivit, utsatt för kärleksbedrägeri?

• Skicka inte mera pengar eller dina personuppgifter någonstans.
• Spara meddelandena som bedragaren skickat och anteckna telefonnumren som använts.
• Kontakta din egen bank och stäng de konton, som du tror att bedragarna har tillgång till.
• Gör en brottsanmälan till polisen.
• Diskutera din situation på Brottsofferjouren, som stöder människor som utsatts för brott.

Video om kärleksbedrägerier/romansbedrägerier på YouTube (på finska)

Du kan endast se den inbäddade videon om du har godkänt webbplatsens kakor. Du kan redigera dina kakinställningar på sidan Information om webbplatsen. Nere på sidan hittar du knappen Ändra inställningar för kakor. Om du inte vill godkänna kakor kan du titta på videon i Poliisitube. 

Stöd till offer på Brottsofferjourens webbplats
Testa om du känner igen ett kärleksbedrägeri på Brottsofferjourens webbplats

Kedjebrevsliknande onlinespel förekommer på nätet. Onlinespelen är ofta pyramidbedrägerier, där de som är på toppen förtjänar allt mer pengar ju fler nya medlemmar organisationen lyckas värva till de lägre nivåerna.

Penninginsamlingar göms undan bakom internationella organisationer och produktsortiment. Även lotterier förekommer i sammanhanget.

Om det förekommer avgifter och utgifter som ska betalas när vinnaren löser ut sin vinst, är det säkert fråga om ett bedrägeri. Även i samband med dessa brott kan det förekomma trovärdiga bevis, t.ex. vinstbrev, intyg över vinster som väntar på konton eller länkar till en falsk webbplats där vinnaren kan se vinstbelopp med sitt namn på ett konto.

Pyramidbedrägerier är olaglig penninginsamling 

Pyramidbedrägeriernas upplägg kan jämföras med kedjebrev eller nätverksmarknadsföring. Människor blir lurade av dylika bedrägerier för att de utlovar snabba och lätta pengar. Du kan bli kontaktad per e-post, brev eller telefon. Du kan också få en inbjudan till ett placeringsseminarium, som någon av dina bekanta rekommenderar dig.

Ett pyramidspel skiljer sig såtillvida från laglig nätverksmarknadsföring att intäkterna för dem som anslutit sig inte är beroende av försäljningen av varor eller tjänster, utan av värvning av nya medlemmar och inbetalda medlemsavgifter. Pyramidspel kan således se ut som normal affärs- eller placeringsverksamhet vid en första anblick, fast det egentligen handlar om brottslig verksamhet. 

Produkterna kan vara rekvisita

Det kan förekomma produkter som marknadsförs i samband med pyramidspel som endast används som rekvisita för att verksamheten ska verka laglig och normal. Produkterna i sig själv ingår i bedrägeriet. De kan vara överprissatta, av dålig kvalitet, värdelösa eller svåra att sälja vidare. Det brottsliga syftet är då att samla in pengar av nya medlemmar som löser in ett startpaket.

Den som blir offer för ett pyramidbedrägeri betalar en startavgift eller annat motsvarande, som går till en person högre upp i pyramiden. Denna ska få en andel av startavgiften från dem på lägre nivå som ansluter sig. Den ekonomiska nyttan bygger således på en ständig tillväxt i antalet nya medlemmar. 

I verkligheten kollapsar alla pyramidsystem i något skede när tillväxten upphör, varvid personerna på de lägre nivåerna förlorar pengarna de satt in. Dylik verksamhet är olaglig i Finland och annanstans i världen, i och med att det är fråga om brott mot lagen om penninginsamlingar.

Phishing innefattar all olagligt insamlad information som kan utnyttjas ekonomiskt, såsom nätbankskoder, kreditkortsnummer eller personuppgifter. Den brottsliga verksamheten utförs ofta från utlandet. 

Du kan till exempel få ett meddelande som uppmanar dig att omedelbart logga in i din nätbank, med hot om att kontot annars avslutas. Meddelandet innehåller en länk som du ska klicka på och som öppnar en webbplats som ser ut som den din egen bank har, men som inte är det. Troligen är det en webbplats som upprätthålls av brottslingar, som fiskar efter dina bank-, kreditkorts- eller personuppgifter för att använda dem i brottsligt syfte. 

Uppgifterna används för ekonomisk vinning

Syftet med att fiska efter personuppgifter, lösenord, användarnamn, koder och telefonnummer är att få ekonomisk vinning. Med dina uppgifter kan brottslingen till exempel ansöka om kreditkort och göra avbetalningsavtal i ditt namn eller skapa falska profiler i nättjänster.

Kom ihåg att banker, myndigheter eller andra etablerade instanser aldrig frågar efter dina kontouppgifter, koder eller annan känslig information per e-post eller telefon.

• Reagera inte på e-postmeddelanden, där någon ber om dina personuppgifter. 
• Ge inte, komplettera inte eller bekräfta inte dina personuppgifter om du inte är säker på vem det är som skickat e-postmeddelandet.
• Ring inte till telefonnummer som förekommer i tvivelaktiga e-postmeddelanden. Ge aldrig dina personuppgifter per telefon, om du inte är säker på vem det är som ringer.
• Klicka inte på länkar i tvivelaktiga e-postmeddelanden eller sms. Länken kan gå till en falsk webbplats där du uppmanas ge ut dina personliga uppgifter. 
• Förhåll dig också kritiskt till meddelanden du får på sociala medier. Om du klickar på en länk kan det hända att ett spionage- eller virusprogram installerar sig på din mobiltelefon eller din dator. Det kan också hända att programmet ansluter dig till en avgiftsbelagd tjänst. 
• Var försiktig om en vän ber dig om hjälp på distans. Försäkra dig om att det verkligen är din vän som behöver hjälp innan du överför pengar eller ger ut dina uppgifter.
• Meddela din bank eller kontakta kreditkortsbolagets spärrtjänst om du befarar att du gett ut dina uppgifter på fel ställe. Då nollställs dina koder, vilket förhindrar missbruk. 

En identitetsstöld är en situation, där en annan persons uppgifter, eller annan unik information, används i bedrägerisyfte. Konsekvensen för offret är skada och ekonomiska förluster.

Uppgifterna används för att t.ex. beställa varor i offrets namn. Det kan hända att identitetsstölden upptäcks först efter lång tid, då brottet redan hunnit förorsaka betydande skada. 

Några uppgifter är nog för brottslingen

Offrets namn, adress och personbeteckning är tillräckligt för att en identitetsstöld ska gå att utföra och för att uppgifterna ska gå att använda i brottsligt syfte. Identitetsstölden utförs antingen genom att offret ger ut sina uppgifter på fel ställe eller genom dataintrång. 

De flesta uppgifterna samlas in med olika metoder på internet, t.ex. genom

• personers profiler på sociala medier
• webbplatser som används för phishing, där offret lockas att uppge sina person- eller bankuppgifter i utbyte mot olika förmåner eller vinster
• spionprogram, som samlar in uppgifter om offret
• dataintrång (hacking) eller stulna mobiltelefoner eller andra enheter. 

En liten del av identitetsstölderna utförs med hjälp av stulna identitetshandlingar. Även stulen post förekommer, i hopp om att komma över information om offret. Offret kan p.g.a. ovarsamhet föra papper och dokument som innehåller personuppgifter i pappersinsamlingen. 

Stora dataintrång förorsakar långvarig skada

Personuppgifter kan också samlas in genom dataintrång i organisationer, varvid brottslingarna kan komma över en stor mängd personuppgifter.  Stulna personuppgifter kan utnyttjas upprepade gånger, i åratal. 

Den första kontakten sker vanligtvis per telefon när det handlar om placeringsbedrägerier. Mycket tid kan läggas ner på att få kunden att göra ett placeringsbeslut. 

Den som ringer är ofta en utlänning som utger sig för att vara t.ex. placeringsrådgivare, värdepappersmäklare eller förvaltare av placeringsportföljer. Kunden erbjuds placeringar i form av aktier, inteckningslån och fastigheter, samt options- och valutahandel. Hög avkastning utlovas, och placeringarna kan presenteras med fina broschyrer som skickas till kunden. 

Bedragaren skyndar på placeringsbeslutet

Försäljaren försöker påskynda beslutet genom att t.ex. konstatera att bolaget kommer att börsnoteras eller att det finns andra betydande arrangemang i bakgrunden – därför är placeringen brådskande. Påtryckningar kan utövas, så att kunden inte kan avböja ett erbjudande. 

Placeringen kan till en början generera betydande vinster och lockar därmed till att placera mer pengar. Därefter bryts all kontakt och ingen svarar på samtal eller e-post. 

Köp av värdelösa aktier ingår i bedrägeriet

Efter att placeringarna gått förlorade dyker en ny aktör upp och erbjuder sig att köpa de värdelösa aktierna. Placeraren måste dock betala olika tilläggsavgifter innan pengarna kan placeras i ett nytt objekt. Detta är en del av bedrägeriet, som många förleds till i hopp om att återfå de satsade pengarna.

Det är också möjligt att placeringens värdestegring endast syns på en falsk webbplats, som bedrägerioffret fått tillgång till. I verkligheten har inga investeringar överhuvudtaget gjorts.

Lär dig känna igen ett placeringsbedrägeri

• Sakinnehållet i placeringsbroschyren är ofta mycket tunt och förtäckt.
• Placeringssumman kan till en början vara liten, men det slutliga beloppet som går förlorat stort.
• Den utlovade avkastningen är högre än medelnivån.
• Avsändarens kontakt- och hemortsuppgifter är bristfälliga.
• Utländsk bankgaranti utlovas för placeringen eller placeringarna görs i aktier som noterats i internationell börshandel.
• Du kan uppmanas att växla pengar till en annan valuta.

Använd ditt omdöme när det gäller placeringserbjudanden!

• Gör inga förhastade beslut. Om du uppmanas att fatta ett beslut snabbt, kan det handla om bedrägeri. Ett verkligt erbjudande skulle troligen ge dig tillräckligt med tid för att rådgöra med en sakkunnig.
• Utred om placeringsrådgivarens hänvisningar stämmer: har placeringen säkerheter, vem förvaltar placeringarna och övervakas placeringarna av någon myndighet?
• Påminn dig om att namnet på ett känt bolag inte är någon garanti för att de givna uppgifterna om dess aktier skulle vara korrekta.
• Om e-postmeddelandet du får verkar komma från ett välkänt företag, kontakta avsändaren och kontrollera att det är äkta innan du investerar dina pengar.
• Be om råd av en sakkunnig.
• Utred via Finansinspektionen om den som erbjuder placeringen har gjort en anmälan om sin verksamhet.

Finansinspektionens varningslista över tvivelaktiga tjänsteleverantörer och tjänsteleverantörer utan tillstånd

Det är inte så ovanligt att man per post bjuds in till presentationstillfällen som handlar om semesteraktier. På solresor kan det förekomma att människor lockas direkt från gatan till liknande tillfällen. Medlemskap t.ex. i olika semesterklubbar kan också marknadsföras med samma koncept. Försäljarna på gatunivå är ofta uppriktiga och känner inte till verksamhetens verkliga natur.

Den egentliga marknadsföringen är påträngande och kan innehålla olika vinster och alkoholservering. Fina broschyrer kan användas under presentationerna med försäkran om att en semesteraktie är en lukrativ investering. Beslutet ska göras snabbt i samband med presentationen. 

Kom ihåg detta innan du köper en semesteraktie:

• Skaffa dig noggranna, skriftliga uppgifter om objektet på ditt eget språk.
• Undvik att använda kreditkort vid betalning av avgifter.
• Kontrollera att bolaget som är säljare finns på riktigt.
• Besök köpobjektet och försäkra dig om att det motsvarar det som utlovats.
• Skynda långsamt, även om du är intresserad. Skaffa dig tilläggsuppgifter och be andra om råd.

Information om semesteraktiebedrägerier på Konkurrens- och konsumentverkets webbplats 

Utländska företag skickar erbjudanden som utformats så att de ser ut som fakturor. Sådana skickas i synnerhet till företag. Genom att betala fakturan kommer man t.ex. med i något internationellt register. Fakturan kan ändå fullständigt sakna grund och det enda som händer om du betalar den, är att du förlorar dina/företagets pengar. 

Den som betalar en faktura får automatiskt en ny nästa år. Om den inte betalas, försöker företaget driva in fakturan med olika hotbrev.

Kontrollera att fakturan är befogad

Kontrollera alltid att det finns grund för fakturan. Om tjänsteleverantören är okänd lönar det sig att ta reda på bakgrunden och försäkra sig om att den erbjudna tjänsten motsvarar både betalarens behov och priset som begärs för tjänsten.

Med betalningsmedelbedrägeri avses användande av bank-, betal- eller kreditkort eller motsvarande betalningsmedel utan laglig rätt. Brottet kan också handla om annat slags missbruk av kort. Att försöka lyfta pengar med ett stulet bankkort är ett betalningsmedelsbedrägeri. 

Även överskridande av kontots täckning eller den avtalade kreditlimiten kan betraktas som betalningsmedelsbedrägeri. Dagens kortsbrottslighet hindras av utvecklade övervakningssystem hos de instanser som beviljar betalkort.

Betalkortsbedrägerier Youtube-videon

Du kan endast se den inbäddade videon om du har godkänt webbplatsens kakor. Du kan redigera dina kakinställningar på sidan Information om webbplatsen. Nere på sidan hittar du knappen Ändra inställningar för kakor. Om du inte vill godkänna kakor kan du titta på videon i Poliisitube. 

Lätta förtjänstmöjligheter med rejäl belöning utlovas i synnerhet på nätet. Dessa erbjudanden brukar inte kräva något specialkunnande i gengäld för de lätta pengarna: 

• “Förtjäna pengar enkelt och lätt!” 
• “Förtjäna tusentals euro för några timmars arbete per vecka!”
• “Jobba hemifrån och förtjäna 200 euro per dag.”
•  “Allt som behövs är en nätanslutning.”

Lätta pengar lockar – att bli lurad

Bedragaren vill skapa sinnebilder där man kan tjäna lätta pengar med en obetydlig arbetsinsats, och till och med få tusentals euro per månad. Verkligheten kan vara en annan. Troligen förtjänar du inget alls, men förlorar däremot både tid och pengar. 

Exempel på bedrägliga jobberbjudanden:

• Marknadsundersökningar och enkäter, som går ut på att du besvarar dem. För att förtjäna något måste du köpa något av företaget, t.ex. ett startpaket för dem som ska jobba med marknadsundersökningar och enkäter. Du ska testa en produkt med löfte om att du får behålla den, men förbinder dig att köpa någon tjänst genom att uppge dina personuppgifter. 
• Reklamklickning (Paid To Click -tjänster), som går ut på att du surfar runt på nätet och klickar på annonser. För detta besvär förtjänar du troligen inte en endaste cent. Idén med reklamklickning är att de som upprätthåller webbplatser förtjänar varje gång som någon klickar på sajtens reklamer. 

Innan du tror att du haft en fantastisk tur, finns det skäl att granska vilken aktör du gör affärer med. Förhåll dig kritiskt till alla erbjudanden, som utlovar lätta och roliga sätt att förtjäna pengar. Ta reda på aktören och dess bakgrundsuppgifter.

Var kritisk om du förväntas satsa pengar på en affärsidé för att du ska kunna förtjäna pengar. Du riskerar att förlora de pengar du satt in och får jobba hårt utan att förtjäna något alls, eller också förtjänar du några cent eller euro per månad. 

Brott som utförs av falska poliser är ett allvarligt problem i Finland. I dessa brott utnyttjar brottslingarna, som utger sig för att vara poliser, finländarnas tilltro till polisen. Lagen betraktar brottet som ett orättmätigt tagande (usurpation) av tjänstemannabefogenhet. 

Äldre som målgrupp

De falska poliserna försöker speciellt komma åt äldre personers bankkorts- och nätbankskoder. Kontakten sker vanligen per telefon eller via direkt kontakt. 

Den falska polisen kan först försöka ringa den äldre. Senare kan en person, eller flera personer, besöka offret och presenta sig som polis/poliser. Dessa falska poliser berättar därefter om olika brottshot, som utgör en akut fara för den äldres pengar och förmögenhet. Med hänvisning till detta kräver brottslingarna att snabbt få den äldres nätbankskoder med användarnamn och lösenord eller dennas bank- och betalkort. 

Bankkontot eller bankkontona töms därefter på pengar. Pengarna överförs ofta till medbrottslingars bankkonton eller lyfts från bankomater.

Stora brottsskador

Brottsskadorna som de falska poliserna orsakar är stora. Offrens bankkonton har vid mån av möjlighet tömts helt och hållet. I vissa fall har polisen tillsammans med bankernas säkerhetsenheter lyckats få tillbaka en del av medlen som överförts till brottslingarnas bankkonton.

Det här brottsfenomenets gärningssätt förändras hela tiden. Alla slag av bedrägerier i polisens, bankpersonalers och andra förtroendeingivande instansers namn har ökat. Förutom att bedragarna ringer har de också försökt ta sig in i äldre personers hem för att gå igenom deras värdesaker, kontanter och vapen.

Förebyggande av brottslighet i anslutning till falska poliser

Polisen varnar om fenomenet genom information både på riksnivå och regionalt. Flera intressentgrupper som aktivt arbetar med äldre har inkluderats i kommunikationen.

Det är viktigt att tala om dessa brott och påminna om att uppgifter som gäller förmögenhet, bankkort eller bankkonton är hemliga. Uppgifterna ska inte lämnas ut oberoende av vem det är som frågar efter dem. Polisen i tjänst ber aldrig varken om ditt bankkort, pin-koder eller koder till din nätbank! 

• Stäng bankkortet genast i bankens spärrtjänst om du tror att kortet och koderna hamnat i orätta händer! 
• Gör genast en brottsanmälan om saken.
• Ring nödnumret 112 om situationen är akut. 

Hur ska du gå tillväga om du misstänker att du har blivit uppringd av en falsk polis?

Du kan endast se den inbäddade videon om du har godkänt webbplatsens kakor. Du kan redigera dina kakinställningar på sidan Information om webbplatsen. Nere på sidan hittar du knappen Ändra inställningar för kakor. Om du inte vill godkänna kakor kan du titta på videon i Poliisitube. 

Information om bedragare på Konsumentförbundets webbplats (på finska)
Information om bedrägerier på Konkurrens- och konsumentverkets webbplats
Läs mer om stöd för äldre och förebyggande av brott på polisens webbplats

Har du fått ett suspekt meddelande per e-post eller telefon i myndighetens eller någon annan tillförlitlig aktörs namn? Det cirkulerar en hel del bluffmeddelanden som skickats i t.ex. polisens namn. De meddelanden som cirkulerar är skräppost och det första steget i ett bedrägeri där bedragarna försöker fiska efter mottagarens personuppgifter, nätbankskoder eller kreditkortsnummer. Målet är att få pengar av mottagaren. Ett bedrägeriförsök känns ofta igen på att tidsfristen är snäv och att det i meddelandet hotas med betydande följder om man inte reagerar på det.

Öppna inte meddelandet utan radera det. Bilagor och länkar i bluffmeddelandet ska inte öppnas. Bluffmeddelanden kommer inte från polisen och kräver inte att man kontaktar polisen, men man kan göra en brottsanmälan om man anser det vara nödvändigt. Om du ändå har öppnat meddelandet och handlat enligt anvisningarna i meddelandet, ska du spara meddelandet och göra en brottsanmälan. Om du gett uppgifter om ditt kreditkort eller bankkoder till utomstående, ska du genast spärra dem i bankens tjänst och sedan göra en brottsanmälan. Polisen vill att människor ska vara medvetna om bedrägerimeddelanden och riskerna med dem. Hjälp också dina närstående att identifiera ett bluffmeddelande och radera det.

Hur känner du igen ett bluffmeddelande?

• I meddelandet påstås det ofta att mottagaren har gjort sig skyldig till någon olaglig gärning.
• I meddelandet kan det begäras uppgifter om mottagarens person- eller kreditkort, nätbankskoder eller andra personliga uppgifter. Polisen ber aldrig om dina personuppgifter, nätbankskoder, kreditkortsuppgifter eller pengar via meddelanden eller per telefon.
• Meddelandet har ofta en brådskande och befallande ton. Meddelandet kan vara skrivet på klumpig finska och det kan innehålla grammatik- och skrivfel samt konstiga ordval.
• Även om avsändarens namn eller e-postadress verkar äkta, kan avsändaren vara en bedragare. Avsändarens uppgifter kan också vara förfalskade.
• Meddelandet kan innehålla länkar eller bilagor som man inte bör öppna. De kan installera ett skadligt program på maskinen. 

Vd-bedrägerierna är en form av bedrägerier som särskilt har drabbat företagen under de senaste åren. 

Bedrägeriet går ut på att någon som utger sig för att vara företagets vd eller chef uppmanar en person inom företaget att betala en faktura eller att överföra pengar. Meddelandet kan se helt äkta ut och förefalla vara skickat internt inom företaget. 

Det som bedrar mottagaren är att meddelandet ser ut att vara skickat från en person med viktig position i företaget. Bedragaren kanske hänvisar till brådska, kommer med smicker eller säger att mottagaren är den enda pålitliga personen som kan ta hand om saken. 

När sedan pengarna överförs eller bluffräkningen betalas överförs pengarna ofta till en bank utanför Europa. Då penningrörelsen utreds efteråt kan det visa sig pengarna har överförts till olika konton på ett komplicerat sätt. 

Information om bedrägerier ger viktig kunskap för att förhindra nya fall

Många vd-bedrägerier är så skickligt utförda att de kan drabba vilket företag och vilken personal som helst. Det är vanligt att man skäms för att man blivit lurad och därför inte vill lyfta fram saken i offentligheten. Det är dock viktigt att dela med sig av informationen kring vd-bedrägerierna, så att företagen kan bli bättre på att identifiera dem. 

Hur kan man skydda sig mot vd-bedrägerier?

• Uppmärksamma riskerna, berätta för personalen om möjligheten att bli lurad.
• Skapa rutiner för betalningar som säkerställer att fakturorna granskas. Följ era regler. 
• Håll utrustningen och säkerheten uppdaterad.
• Fundera på vilken information om företaget ni delar till exempel på sociala medier.
• Vänd dig till en sakkunnig kollega eller företagets it-avdelning om du får ett misstänkt telefonsamtal, e-postmeddelande eller en begäran om betalning.
• Kontakta alltid polisen vid bedrägerifall, även om ni skulle ha undvikit bedrägeriet.

Vad gör jag om pengarna redan har överförts eller om fakturan redan har betalats?

Om du har överfört pengar till ett utländskt bankkonto, kontakta omedelbart din egen bank som har utfört betalningen. Brottsanmäl saken till polisen därefter. Ibland behöver banken en kopia på brottsanmälan för att kunna stoppa betalningen.