I Finland får polisen årligen kännedom om knappa 20 000 rattfylleribrott. En dryg fjärdedel (28 procent) av alla rattfyllerifall avslöjas under sommarmånaderna. Nästan tre av fyra (73 procent) av alla sommarens fall är förknippade med alkohol- och blandmissbruk. I fråga om alkoholrattfylleri är variationen kraftig under olika delar av året.
Under de två senaste coronaåren har den traditionella, kraftiga toppen under sommaren har dock lys med sin frånvaro. Det största antalet alkoholrattfyllerifall avslöjas i Finland under försommaren, särskilt i juni, medan de flesta drogfallen avslöjas på våren och i början av hösten. Även i Sverige påträffas det största antalet alkoholfall i juni, men drogfallen är jämnare utspridda över hela året.
Under övervakningsperioden i midsommarhelgen då rattfylleri och fylleri i sjötrafiken övervakades som temaövervakning åkte hundratals personer fast misstänkta för rattfylleri. Cirka 150 utandningsprov per en brottsmisstänkt gjordes.
Rattfylleri är dyrt för samhället
Ungefär var femte olycka med dödlig utgång och ungefär var tionde olycka som lett till skador är en rattfylleriolycka. En person som omkommit i en rattfylleriolycka orsakar kostnader som uppgår till nästan tre miljoner euro. En person som skadats orsakar kostnader som uppgår till hundratals euro.
Handläggningen av rattfylleribrott kostar både polisen och rättsväsendet flera hundratals euro per fall. Rattfylleri medför alltså betydande kostnader för samhället.
Juli är den dystraste månaden
Antalet personer som omkommer eller skadas i rattfylleriolyckor ökar under sommarmånaderna. Juli är den dystraste månaden i fråga om det månatliga medeltalet. Vad beror detta på?
Enligt den kriminologiska teorin om rutinmässiga handlingar kan ändringar i rutinerna eller i typiska aktiviteter också leda till ändringar i brottsligheten. Vissa semesterdagar eller -perioder kan påverka människornas handlande och beteende. Mycket varmt väder kan minska det sociala umgänget men öka alkoholkonsumtionen.
Körning i berusat tillstånd kan inte förklaras av semestertrafiken som ökar sommartid och inte heller av att polisen särskilt skulle öka rattfylleriövervakningen sommartid. Enligt vår uppfattning ligger orsaken i hög grad mellan ratten och sätet. Det kan också hända att det i någon mån är godtagbart i samhället att kombinera trafik och alkohol.
Alkoholförsäljningen är enligt Alkos försäljningsstatistik på topp i juni–juli (>8 500 l) vid sidan om julhelgen. Gränsen för (alkohol)rattfylleri är 0,5 promille i Finland och gränsen för grovt rattfylleri är 1,2 promille. Antalet fall av grovt rattfylleri är som högst i början av sommaren och korrelerar tämligen kraftigt med antalet offer i rattfylleriolyckor.
Antalet fall av drograttfylleri har ökat
Den allmänna trenden under de senaste tio åren verkar vara tämligen stabil i fråga om brottsmisstankar som gäller rattfylleri. Antalet fall av alkoholrattfylleri har minskat betydligt, men samtidigt har drograttfyllerifallen tyvärr blivit vanligare.
Under coronapandemin var antalet rattfyllerifall som polisen avslöjade inte mindre än under åren före pandemin, utan 2020 var antalet som åkte fast det största efter 2011 då man även räknar med rattfylleri som rusmedelspåverkade förare gjort sig skyldiga till.
Antalet drograttfyllerifall i polisens statistik har ökat jämnt från och med 2012 och var som störst 2020.
Antalet rattfyllerister som åkte fast i fjol motsvarar siffrorna under perioden 2014–2017. Efter detta började antalet klart öka.
Under coronaåren utförde polisen på grund av restriktionerna klart färre nykterhetskontroller, men antalet rattfyllerifall minskade inte alls. Vi vet också att varken användningen av eller tillgången till narkotika har minskat nämnvärt under pandemin trots inreserestriktionerna.
Polisen avslöjar största delen av rattfyllerifallen
Största delen av rattfyllerifallen avslöjas till följd av polisens egen verksamhet. Omfattande nykterhetskontroller är sällan den metod som skulle avslöja flest rattfyllerifall i förhållande till antalet utandningsprov.
År 2018 hade enligt Trafikskyddets bedömning en av 130 förare i trafiken alkohol i blodet och en förare av 770 uppfyllde kriterierna för rattfylleribrott.
I Finland registrerades i fjol sammanlagt över 17 000 rattfylleribrott som polisen fått kännedom om. Om antalet ställs i proportion till folkmängden (per 100 000 invånare) är siffran 313.
Som jämförande uppgifter var motsvarande siffra utifrån Brås data i Sverige 223. I statistiken i Finland var rattfyllerifallen alltså 40 procent fler i proportion till befolkningen än i Sverige.
I ungefär en tredjedel (35 procent) av de svenska fallen var det fråga om alkoholrattfylleri, medan andelen i Finland var över hälften (58 procent). Antalet alkoholrattfyllerifall i statistiken i Finland var ungefär 2–3 gånger så stort och antalet drogfall ungefär lika stort som i Sverige.
Kraftigt rustillstånd vanligt i olyckor
Antalet fall av grovt rattfylleri har efter 2014 uppgått till omkring sjutusen per år. I dessa rattfyllerifall är orsaken mycket ofta alkohol och endast sällan droger.
Av de ”rena” alkoholrattfyllerifallen (inte blandmissbruk) var största delen (64 procent) i fjol grova. Andelen har i genomsnitt varit på ungefär samma nivå under de senaste tio åren och även från månad till månad.
Risken för återfall bland personer som gjort sig skyldiga till grovt rattfylleri är enligt undersökningar 2,5-faldig jämfört med andra berusade förare. Enligt en färsk finländsk undersökning är risken att orsaka en olycka med dödlig utgång cirka 40-faldig för förare som överskrider gränsen för rattfylleri och cirka 900-faldig för förare som överskrider gränsen för grovt rattfylleri jämfört med nyktra förare. I detta skede kan det inte vara fråga om att föraren inte är medveten om rustillståndet.
Ungefär en fjärdedel (27 procent) av de motorfordonsolyckor med dödlig utgång som undersökningskommissionerna för trafikolyckor undersökte 2016–2020 var alkohololyckor i den utsträckning det fanns tillräckliga uppgifter om de eventuella rusmedel som den skyldiga föraren hade använt. I dessa fall översteg alkoholhalten i blodet gränsen för grovt rattfylleri hos största delen (75 procent) av förarna som orsakade en olycka.
En berusad förare som åkt fast skulle behöva yrkesövergripande stöd
Om alkoholens biverkningar kan minskas allmänt i samhället kan även antalet rattfyllerifall minskas.
Ett stort antal åtgärder för att minska rattfylleri har lagts fram: till exempel tidigt ingripande, hänvisning till vård, samarbete mellan polisen och socialvården, missbruksuppföljning och bedömning av rusmedelsberoende, anmälningsskyldighet för läkare, indraget körkort, körrätt som övervakas med alkolås, förverkandepåföljd (konfiskation av fordon), straffrättsliga påföljder, kampanjer, utbildning och övervakning.
Många personer som åkt fast för rattfylleri skulle behöva en kombination av flera åtgärder, omfattande och yrkesövergripande stöd för att få alkoholkonsumtionen under kontroll och ordning på livet.
Risken att åka fast måste höjas
Att höja risken att åka fast är ett sätt att minska antalet rattfyllerifall. Rattfylleriövervakning har varit en central uppgift för den finska polisen i åratal.
Även om mängden nykterhetskontroller minskade på grund av coronarestriktionerna skötte polisen ändå rattfylleriövervakningen effektivt. Ett bevis på detta är antalet rattfyllerister som åkt fast. Det är utmanande att effektivera polisens rattfylleriövervakning med det nuvarande antalet anställda och utmaningarna kan vanligen inte lösas med åtgärder som vidtas av en aktör.
Högre gränser i Finland än i många andra länder
I Finland är gränserna för rattfylleri högre än i Estland och de övriga nordiska länderna. Till exempel i Sverige är den nedre gränsen 0,2 promille och det är fråga om grovt rattfylleri när alkoholmängden i blodet är minst 1,0 promille.
Under de senaste årtiondena har det flera gånger diskuterats och till och med krävts att promillegränserna för rattfylleri måste sänkas. Metoden känns gratis och effektiv, men sist och slutligen är den ingetdera.
En beaktansvärd enskild åtgärd kunde vara ett obligatoriskt alkolås efter att en person gjort sig skyldig till rattfylleri första gången. Detta kunde ligga i personens eget intresse för att undvika nya dumheter i trafiken. För att förebygga rattfylleri krävs slutligen många olika långsiktiga åtgärder, även att risken att åka fast upprätthålls. Det verkar dock vara svårare att påverka de grova fallen.
Förarens attityd till att köra berusad avgör
Det har konstaterats att den avgörande orsaken till att köra berusad är att föraren har en positiv inställning till detta. Attityderna är en viktig del av trafiken och de inverkar särskilt på om individerna beter sig tryggt i trafiken. Attitydförändringen borde också synas i lagstiftningsarbetet så att det även på denna nivå görs tydligt att droger och trafik inte hör ihop.
Största delen (62 procent) av dem som besvarade Trafikskyddets färska enkät fördömer körning i berusat tillstånd under gränsen för rattfylleri och skulle inte själva handla på detta sätt. Å andra sidan var det överraskande vanligt med en tolerant inställning trots kunskapen om att även mindre mängder alkohol påverkar körförmågan.
En av tio tillfrågade accepterar körning i smått berusat tillstånd och kunde också tänka sig att själva handla på detta sätt. Utifrån svaren verkar det vara acceptabelt för ett överraskande stort antal att köra bil efter ett glas eller två eller så anser de inte att det utgör ett hinder för att köra även om situationen inte är särskilt angenäm.
Attityderna måste förändras i trafiken
I trafiksäkerhetsstrategin ingår sju strategiska riktlinjer som beskriver prioriteringarna i trafiksäkerhetsarbetet. En av riktlinjerna är: ”attityderna måste förändras i trafiken”. I strategin konstateras ytterligare att ”attityderna kan påverka till exempel en överskattning av de egna färdigheterna, användning av rusmedel, fortkörning eller försummelse att använda säkerhetsanordningar”.
Som betydande åtgärder nämns: ”att upprätthålla och stärka den allmänna negativa inställningen till att köra i berusat tillstånd, att inleda en omfattande och riksomfattande trafiksäkerhetskampanj mot rattfylleri”.
Som den huvudsakliga attitydförändraren nämns Trafikskyddet som stöds av kommunikationsministeriet, polisen, THL, nätverket för olycksförebyggande arbete och organisationerna. Detta är en bra situation eftersom vi måste arbeta för en attitydförändring på bred front.
Den lokala situationen beaktas i det förebyggande arbetet
Förekomsten av rattfylleri varierar regionalt och enligt en finländsk undersökning finns det regionalt ett varierande samband mellan alkoholförsäljningen, användningen av antidepressiva medel, arbetslöshetsgraden och utbildningsnivån och de rattfylleribrott som polisen får kännedom om. De lokala variationerna bör beaktas när de förebyggande åtgärderna planeras och samordnas.
Statistiken som nämns i texten grundar sig beträffande rattfylleristatistiken på Statistikcentralens statistik över brott och tvångsmedel (Statistikcentralen 2022a).
Pasi Rissanen
Polisöverinspektör
Polisstyrelsen
Mika Sutela
Dataanalytiker
Polisstyrelsen
Källor
Alko: Alkos försäljningsstatistik. https://www.alko.fi/alko-oy/uutishuone/myyntitilastot/myynti (29.6.2022).
Brottsförebyggande rådet (Brå): Anmälda brott. Sveriges officiella statistik. (Sidan senast uppdaterad: 2022-04-28) https://bra.se/statistik/kriminalstatistik/anmalda-brott.html (29.6.2022).
European Transport Safety Council (ETSC): Ranking EU Progress On Road Safety. 16th Road Safety Performance Index Report. June 2022. https://etsc.eu/16th-annual-road-safety-performance-index-pin-report/ (06-07-2022).
Lappi-Seppälä, Tapio: Vaikuttivatko lainmuutokset? Pohdintoja rikosoikeudellisen järjestelmän muutosvaikutuksista. Teoksessa (Pakarinen, Auri – Hyvärinen, Anna – Ervasti, Kaijus: Lainvalmistelu, tutkimus, yhteiskunta. Jyrki Talan juhlakirja. Åbo universitet, juridiska fakulteten Åbo 2011, 165–206.
Lehtonen, Olli & Sutela, Mika: Paikalliset erot rattijuopumuksien esiintyvyydessä: maantieteellisesti painotetusta regressioanalyysistä apua ennaltaehkäisyyn. Terra 1/2013, 19–30.
Trafikskyddet: Alkohol gör Finlands sommar dystrare. Meddelande 22.6.2022. https://www.liikenneturva.fi/sv/aktuellt/alkohol-gor-finlands-sommar-dystrare/ (1.7.2022).
Luoma, Arto: Kuolemaan johtaneisiin liikenneonnettomuuksiin vaikuttaneita taustatekijöitä 2005–2014. Institutet för Olycksinformation OTI 2022. ISBN 978-952-7335-02-4. https://www.lvk.fi/liikennevakuutuskeskus/tiedotteet/2022/paihtyneena-ajaminen-tai-ylinopeus-voivat-yli-satakertaistaa-kuolonkolarin-riskin/ (27.6.2022).
Löytty, Marita: Alkoholirattijuopumus tieliikenteessä ja juopumuksen yleisyys ilma-, juna- ja vesiliikenteessä. Trafis publikationer 11/ 2013.
Löytty, Marita: Rattijuopumus – osa laajempaa yhteiskunnallista ongelmaa. Presentation på polisens trafiksäkerhetsseminarium 26–27.10.2016. http://www.polamkseminaarit.fi/uploads/liikenne2016/L%C3%B6ytty.pdf (30-06-2022).
Penttilä, Antti & Pikkarainen, Jarmo: Alkoholi tieliikenteessä. Duodecim 100, 1984, s. 1267–1276.
Portman, Maria, Penttilä, Antti, Haukka, Jari, Eriksson, Peter, Gunnar, Teemu, Kuoppasalmi, Kimmo & Koskimaa, Heikki: Rattijuopon profiili ja uusimisen riskitekijät. Tuloksia rattijuopumuksen esiintyvyydestä ja kehityksestä Uudenmaan ratsiatutkimuksesta vuosina 1990–2008. Långsiktigt forsknings- och utvecklingsprogram för trafiksäkerhet LINTU. LINTU-publikationer 1/2011. Kommunikationsministeriet.
Rekola, Maija, Kolinen, Laura, Asikainen, Eeva, Heliste, Lasse, Immonen, Elina, Starck, Mari, Ahokas, Maija, Suomento, Juuso & Johansson, Sofia: Trafiksäkerhetsstrategin 2022–2026. Kommunikationsministeriets publikationer 2022:3. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/163951 (29.6.2022).
Rintamäki, Iivo, Huotari, Vesa & Sutela, Mika: Vaikuttavuuden indikaattorit poliisin liikenneturvallisuustyössä. Polisyrkeshögskolans rapporter 141, 2022. https://www.theseus.fi/handle/10024/160913 (30-06-2022).
Rotton, James & Cohn, Ellen G: Weather, Disorderly Conduct, and Assaults: From Social Contact to Social Avoidance. Environment and Behavior, 32(5) 2000, 651–673.
Räty, Esa: OTI-Päihderaportti 2022: Liikenneonnettomuuksien tutkijalautakuntien vuosina 2016–2020 tutkimat kuolemaan johtaneet onnettomuudet. Institutet för Olycksinformation OTI 2022. https://www.lvk.fi/tilastot-ja-raportit/otin-onnettomuusraportit/teemaraportit/ (30.6.2022).
Sutela, Mika: Lumi suli ja rikokset lisääntyvät – millainen yhteys säällä on rikollisuuteen? Blogginlägg, Oikeutta kohtuudella – The Blog of the UEF Law School 24.5.2017. https://blogs.uef.fi/oikeuttakohtuudella/2017/05/24/lumi-suli-ja-rikokset-lisaantyvat-millainen-yhteys-saalla-on-rikollisuuteen/.
Sutela, Mika & Lehtonen, Olli: Taloudellisen kehityksen sekä alkoholin kokonaiskulutuksen yhteys rattijuopumusrikollisuuteen Suomessa. Liikenne 3–4/2016, 6–21.
Statistikcentralen: Statistik över brott och tvångsmedel. Finlands officiella statistik (FOS). https://www.stat.fi/tilasto/rpk (30.6.2022).
Statistikcentralen: Vägtrafikolyckor. https://tieliikenneonnettomuudet.stat.fi/ (29.6.2022).
